Dagens Nyheter – 27 juli 1867, sida 3

Engelbrekt red tillbaka till Ringstad; der ännu gamle Björn var qvar: Herrman Berman red tyst vid sin fosterfaders sida; När de hunno den lilla stugan; myste gamle Ulf så godt, i det han sade: — Du har kärt främmande derinne; Engelbrekt:; Denne steg af hästen och skyndade till stugan; men möttes i dörren af pater Johannes. Var mannen en kär gäst; så var dock hans utseende dystert och olycksbådande; De gingo in i stugan; och sedan de tagit plats; började munken redogöra för sina åtgöranden; sedan de skildes vid Borganäs. — Du lärer väl sjelf; Engelbrekt — så slutade han — kunna finna; lika väl som jag kan säga det; att rikeens herrar och män icke skola vara dig blida; men det är nu något; som de må hafva för sig; om de icke uppträda som fiender mot dig och riksens allmoge, .:;; men derhän lära vi väl nu vara komne; om jag icke är allt för illa underrättad. — Hafva de gode herrarne då samlat folk, och ämna de draga mig till mötesi marken:..? oo Nej; det lära de knappast kunna, dertill är deras makt för ringa och konungen för långt borta :.. Nej, ett herremöte skall stå i Wadstena nu om några dagar. Konungen har sjelf på deras tillstyrkan utfärdat kallelsen: Den 16 augusti; är det mig sagdt; skall mötet stånda. — Ett herremöte! ; ;: Och der vilja de ädle herrarna döma öfver mig och Sverges rike? — Du sade det...: De vilja stämma dig inför sin domstol och döma dig som upprorsman; såsom den der fört afvog sköld mot fäderneslandet.