Dagens Nyheter – 27 juli 1867, sida 3

att höra huru vi härstädes noggrant iakttaga och alltid fira våra gamla kära folkhögtider, så fär jeg nämna att svenska sällskapet Tao:n hade ea särdeles vacker procession med åtfölJande utflygt på landet: Detta sällskap är bildadt af personer, som med lif och själ omfatta litteraturen. De ha ett utmärkt bibliotek i sin lokal midt emot Planters House på 4:de gatan. Nog om dess medlemmer då jag säger, att hvar och en som önskar vinna inträde i detta sällskap måste in: gifva ett prof på vers och ett i prosa; hvilka lemnas åt en komite, granskande noga kandidatens förmåga. Nu till festen. Klockan 6 på morgonen samlades medlemmarne i sällskapets lokal; derifrån utmarscherade dei följande ordning: Musikkåren; anförd af kapellmästaren och professoren Ben Owen. Musik: Kung Carl, den unge bj Ite; Fältmarskalken Jobn Clifford, Lifdrabanterna; Sven:ka baneret med inskrift: Tapperhet, Ieder och Rättvisar; Ofverceremonimästaren Adolf Hallström; hans drabantgarde och bantr med inskrift: Toujour, Honneur och Reservep, Hofmästaren Adolf Salmson; banår med inskription: Tillräckligt; Hurtigt oc Redbart; Munskänken Ehrenfried Landergren; baner med inskription: Tilltugg, Ham och Relisheso, följd af vakt raed fulla korgar; Vinskänken Carl Gustaf Norström; baner med inskription: Tankställare, Hochheimer och Rheinwein, följd af vakt med fulla buteljer; Amiralen Victor Landergren, bantr med inskription: Tjära; Hampa och Refva, båtsmän och marinsoldater, Hofmarskalk Thure Appelberg; med banöret Thorx, Presidenten friherre Louis Lybecker i ordens fulia robe; Vid ena sidan om honom vice pre sidenten Jonas Swainson; bärande ordensvapnet på ett hyende (gult); vid den andra sidan sekreteraren Jonas Asker; bärande ordens guld penna på ett hyende (blått) — båda i fulla ornater med dekorationer; Scattmästaren Bolivar Owen; bärande nycklarne till hvalfven; der ordens dyrbarheter förvaras, drabanter uti harnesk och kyller med dragna svärd; Bibliotekarien Peter Smith; bärande på ett hyende ordens konstitution och omgifven af drabanter; Andra musikkåren; fruar, fröknar, barn och och svarta barnpigor i öppna vagnar; Hedersledamöterna två och två, härefter marscherade öfriga ledamöter, fyra man djupt; i ordens fulla regalia; Prcessionen marscherade nu uppför 4:de gatan under klingande spel och flygande fanor, sedan uppför Washington Avenue och de öfriga af stadens förnämsta gator till dess de slutligen kommo ned till den herrliga Mississippis genomskenliga blå bölja: Här emottogos sällskapet af flottan; och efter en kort och angenäm seglats landsattes alla i den stora staden Illinois; der vagnar och omnibusar togo dem i sitt beskydd, hvarpå det bar af till the Falling Springs. Här var middag och supe samt bal arrangerad. Vädret var det herrligaste man kunde önska, skålarne och talen voro sådana som man kunde vänta af en så bildad förening. Att försöka återgifva de lärda talen går öfver min förmåga, men en skål som dracks torde särdeles intressera er, den var för sällskapet Svea i Chicago. Hr Appelberg besvarade den och, visande på dess framgång, uppmanade han oss att nyttja sporren på förmågan, och måhända skulle vårt lilla sällskap i en framtid gifva åt Chicagos Svea en ännu större mångfald af hurrarop. Hr Norström utvecklade på vers punschens historia; som rönte högt bifall och slutade med den gamla refrängen: Ja punschen vill jag lofva etc. Hr Lybecker proponerade konung Carl XV:s skål och i vackra ordalag prisade han vår vänsälle konung. Hurrarop och fanfarer följde. Bland rätterna måste jag nämna; att en sådan utmärkt väl lagad sillsallad med riktigt knäckebröd har jag ej smakat på många år. Hvarföre skulle vi ej ha alla våra nationalrät(er såväl som tysken? Ursäkta; hr redaktör.