Dagens Nyheter – 20 juli 1867, sida 2

ANDRA AFDELNINGEN. I. Herrarne på Stockholms slott. — Jag har väntat dig, Bernard! sade gamle herr Hans Kröpelin; i det han sköt den stora karmstolen tillbaka från sitt arbetsbord och steg upp — jag har väntat dig redan länge; och dock har jag blott en kort stund att egna dig. Jag har här uppsatt en berättelse till konungen om de sista tilldragelserna och min dagtingan med Engelbrekt.:.. och jag väntar i hvarje stund min frände riddar Bengt och hans svärfader, gamle herr Christer Nilsson. — Måtte edra krafter stå er bi och ert tålamod icke förtröttas i dessa orons och förbistringens tider; nådige herre ..:. Det förundrar mig; att I kunnen hafva någon tanke öfrig för en så obetydlig man som mig: Talaren; hvars namn var Bernard Osenbrigge, var en af Hans Kröpelins män och åtnjöt hos honom mycket förtroende; samt besatt den för dessa tider temligen sällsynta gåfvan att kunna skrifva; hvarför han ofta användes af Kröpelin att uppsätta hans bref och skrifvelser. Riddaren nickade vänligt åt mannen och frågade med en röst som uttryckte idel välvilja: — Och du har lyckats i ditt ärende? — Nej, nej; nådig herre.... mina spaningar hafva varit fåfänga. Ingen kan lemna någon upplysning om henne. Från Husby klosler drog hon ut jemte gamle Melcher Gjordsson S:t Hans afton. Jag har kunnat följa hennes spår till Borganäs; och af folket i trakten visades mig en höjd i närheten af det ned