Dagens Nyheter – 18 juli 1867, sida 2

satt sig för så många faror som han; ja, man kan endast tillförskrifva hans tapperhet och beslutsamhet, att staden så länge försvarat sig, under det att hans omgifning långt förut tillstyrkt kapitulatioa. Mer än en gång skulle han med sitt kavalleri kunnat slå sig genom de belägrandes led, men alltid vägrade han att lemna sina vapenkamrater i sticket, ehuru han visste, att många af dem voro beredda att skilja sitt öde från hans. Han hyste inga förhoppningar, att, om staden föll, hans lif skulle blifva skonadt. Jag vet, att de skola. skjuta mig, om de kunna bemäktiga sig mig — sade han — men jag vill hellre strida än rymma. fältetv. För sina soldater hyste han städse omsorg, emot borgarne i staden var han välvillig, och mildt. och skousamt förfor han också med de fiender, som föllo i de belägrades händer. Om hans officerare påminde honom om nödvändigheten attlåta skjuta dem, sade han: Jag vill icke veta af några afrättningar, ehuru dessa personers brottslighet icke är mig obekant. Om allt går lyckligt, så är det bra; hvarom ej, så skall jag åtminstone hafva ett rent samvete. Maximilian tyckes alltså hafva bjertligt ångrat oktoberdekretet af år 1865. Föröfrigt berättar korrespondenten, hvad som till en del är bekant, nemligen huru man ofta och med omvexlande lycka kämpade å ömse sidor, och påstår, att staden och jemte den kejsaren kunnat räddas; om icke Marquez, Miramon och sluiligen Lopez förrädiskt korsat alla hans plancr. (Genom svenska telegrambyrån.) NEWYORK, måndag. Representantkammaren har förkastat ett förslag attantaga en resolution, uttryckande tillfredsställelse med kejsar Maximilians fall. många mexikanare hafva flytt till Texas. Alla infödda kejserliga soldater förlora sina medborgerliga rättigheter, och de utländska förvisas ur landet. Detikejserliga partiets generaler anklagas för högfärräderi; dess lägre officerare dömas till två eller fyra års fängelse. WIEN, tisdag. Underhuset har förklarat sig lör dödsstraffets bibehållande. PARIS, tisdag. Moniteur deVFArmeeinnehåller en på krigsministerns förslag utfärdad kungörelse, som återupprättar de 25 batterier, hvilka indrogos år 1865. Under lagstiftande församlingens öfrerläggning om krigsbudgeten anfölls regeringen ånyo af Garnier Pages och Jules Favre. Den sednare yttrade, att folken önska fredens upprätthållande, men att de icke kunna bevara den, om de ej sjeifva få leda sina angelägenheter. Denna rätt bör äfven gifvas det franska folket, ty eljest hotas Frankrike at ett nytt europeiskt Mexiko. — Rouher svarade: Frankrikes ärorika krig i Mexiko Skall icke blifva glömdt. I luxemburg-frågan var det icke från Frankrike faran kom. Det var icke till Napoleon, utan till konungen af Preussen, som drottning Wictoria skickade det bref, i hvilket hon uppmanade till fred och försoning. Utan attbeklaga det förflutna eller frukta det tillkommande, betraktar Frankrike den stora frågan om Tysklands enhet. Folken vilja icke hafva krig, och regeringen ledes hufvudsakligen i sina handlingar af tankan på fredens upprätthållande. Hon skulle icke offra de fredliga värfvens intressen; så framt hon icke tvunges dertill af omsorgen om landets heder eller af farhågor för gränsernas säkerhet. PARIS, onsdag. Konungen af Wiirtemberg var i går på ett längre besök hos kejsaren. Med anledning af lagstiftande församlingens sednaste debatt säger La France: Fredens upprätthållande beror på upprätthållandet af status quo; Tyskland måste nöja sig med det resultat, det redan vunnit. Sednare telegrammer till D. N. KÖPENHANMN, onsdag. Storfursten Konstantin med familj hitkom kl. 3 på e. m. Konungen och kronprinsen, båda i rysk uniform, voro sina gäster tillmötes. Mottagandet var entusiastiskt. Handelstolegrammer fråa utlandet, NEWYORK, måndag. Aglio å guld 393,. Kurs på London 110!.. Statsobligationer 1117s. Bomull 26 cents. PARIS, tisdag. Tre -procentsräntan 68,5 Italienska räntan 50. . LONDON, tisdag. Consols 947g Filfver 60!h. Väderleken: Regn och blåst . PETERSBURG, tisdag. Råg pr augusti 8 rubel. Stämningen fast. RIO JANEIRO den 23 juni (per telegraf). Sedan sista berättelsen är afskeppadt af KAFFE: Till Elben och kanalen 29,500 sackar, Holland, Belgien, England, Bremen och Havre 18 300 dito. Östersjön, ; Sverge, Norge o. Köpenhamn 3.000. Gibraltar och Medelhafvet 21,900. Nordamerika 79,600. Förråd 50.000. Pris för good first pr arrob 6,200 å 6.400 mille reis. Kurs på London 90 d. sigt 213, a 22 d. Frakt till Kanalen f. o. pr ton 60sh. Svenskt fa ff a TR diAR