Dagens Nyheter – 15 juli 1867, sida 2

Utrikes-Nyheter, BETALDT SOM QVITTERAS. För att hämna sig på Eagland för dess på sin tid i noter uttalade deltagande för Polen, har furst Gortschakoff den 22 maj detta år till ryska sändebudet i London aflåtit en not, i hvilken frågan om Irland omordas. Augsb. Allg: Ztg meddelar denna not i sin helhet. Eurst Gortschakoff yttrar deri; bland annat. Jag har icke för afsigt att i detta förtroliga meddelande utbreda mig öfver det irländska folkets så grundade klagomål. Lord Russel her på siin tid uppställt den satsen, att grunden för hvarje regering bör vara det förtroende, som den ingifver Jos sina undersåter och att lagens öfvervigt öfver :godtycket . måste ligga till grund för oråningen i .bvarje stat. Men dessa principer, hvilka vi underskrifva, ligga de då till grund för Englands välde i Irland, och se vi icke just ;der godtycket florera — något som framstår i en så mycket obeJhagligare dager, som det står i skärande kontrast :Inot den brittiska regeringens mångbeprisade libe:-ralism. Jag förbehåller mig att sednare få uttala atoig om, hvad som tyckes mig vara den irländska frågans qvistigaste punkter. Den anglikanska statsB:yrkans grymt ironiska ställning i skötet af en Katolsk befolkning, undertryckandet af en celtisk stam till iördel för en sachsisk oligarki, det så d rättvisa förhållandet mellan jordegarne och deras förpaktare, slutligen utvandringen — denna ett helt olks frivilliga afsägelse af fäderneslandets behag ptt i historien ensamt stående faktum, som i sig innefattar allt det öfriga onda — hvar och en af glessa punkter är förtjent af den allvarligaste pröfning. Här erbjuder sig, enligt min åsigt, rikligt stoff till en undersökning från makternas sida, lik tlen, som egt rum rörande Libanons angelägenheter, och lik den, som Frankrike nu föreslår oss i fråga om Candia. Jag skall nästa gång återkom10a till detta ämne. På förhand ville jag blott Vipringa eders exellenos kännedom om de känslor, let kejserliga kabinettet hyser för Irland. Jag tillägger endast att jag aflåtit ett liknande meddelande till kejsarens sändebud i Paris, såväl som till hans majestäts sändebud i: Washington, för att från franska och amerikanska regeringarnes sidor framkalla ett utbyte af åsigter rörande det olyckjen landets belägenhet. Mottag 0. s. v. Gortscha0 Köln; Ztg. anser ofvanstående depesch för täkta; vare härmed huru som helst; är den mellertid bra hopkommen: ARBETETS INVALIDER. I Vid franska lagstiftande församlingens sammanträde den 8 dennes framlades ändtligen ett mycket omordadt lagförslag om arbetets invalider; Det benämnes: Upprättande af tvenne associationskassor; den ena för dödsfall; den andra för olyckshändelser; hvilka härröra från industriela arbeten. ÖSTERRIKE OCH MEXIKO. Ett transatlantiskt telegram från österrikiska tändebudet i Washington till rikskansleren Beust lyder ordagrannt i öfversättning sålunda: Khevenbiller, Wilkenburg, Kaldisch; Hammerstein befunno vig i staden Mexiko, då den uppgafs; Baron Lago (den österrikiske charge d affaires) hoppas att kunna betinga goda vilkor för österrikarae: Omkring 300 österrikarefäro i Mexiko. — Det bekräftar sig att man vägrat utlemna Maximilians lik till den österrikiske chargå daffaires i Mexiko. I följd deraf har befallning afgått till Pola att göra fregatten Novara segelklar; den skall, sannolikt åtföljd af några mindre örlogsfartyg; under Tegetthoffs befäl afgå till