Dagens Nyheter – 6 juli 1867, sida 1

Kyrkan åtskilliga fö delar och egendomar. Samm öde, skulle också drabba de herrskande klassern i Mexiko: Då tillställde desså under råmn ä befrielsev en revölutiöti; som hade till ända mål att förhindra verkställändet af den spansk folkrspresentationens, frisinnade beslut: Mexik slet sig lös från Spanien, emedan detta upp häft sig mot trönen och kyrkans, Friheter blef begagnad såsom täckmantel — republiker grundlades, för att adelsoch presiväldet skull få förtfåra. Såluida utsåd es fröct till Mexiko: störa olyckor. Hvarje ördiad styrelse kallade tyranni och. hvarje seger; som de Kerrsklystnä presterna och aristokraterna vunno; betraktade: såsom eh frihetens triumf: Unäer ett halft århundrade räsade oupphör liga inbördes krig i landet; i följd hvarai detta blifvit förhärjadt och invåharne förvildade Republiketis presidettet voro blow verktyg åt adeln och presterskapet: Den förra förvandla: des. till ett slags. röfvarekår och det sednare förlänade sin oinskränkta makt öfver det otroligt vidskepliga folket åt hvarje äfvefityrare; sor lofvade att upprätthålla fe privilegier... Den ena blodsdomen följde på den andra: Antalet afrättningår och blodbad, öfverfall och ödeläggniogar af fredliga städer, vär obeskrifligt siort. I båkgrunden af den ruskiga taflan stodo presterna,. lagliga för landets öde och lånande sitt bistånd än åt centralisterna än åt federalisterna, äd åt de Hätionelä, än åtunionisternä; ät åt imperiälistörna än åt republikanerna; utan att dervid ledas af någor äatfan känslä än begäret att öka sit rikedom och makt: De närliggande Förenta Stälerna förmådde icke hämma anarkien; Då utbröt det stora kriget i dessa stater, Söderns slafegare började, under namn af demokrater och med frihetens till sin lösen, den hårdnackade kampen mot r-publiken. Om de segrat, skulle efter all sanuo likhet samma olyckliga förhållanden, som rådde i M xiko, inträffat äfven i de Förenta Staterna; I början vunno slafegar:e några segrar, hvilka af vissa monarker i Europa ansågos såsom signaler till ait börja införa deras system i den nya veriden. De beslöto upprätta ett kejsardöme i Mexiko för att omintetgöra Förenta Siaterna3 fihet. Genom den mexikanska anarkien hade en viss skada tillfogats några spanskä, engelska och franska besittningar. På anstiftan a kejsar Napoleon förenade sig England, Spanien och Fraukrike om en intervention i Mexiko, för art fordra ersättning för den skedda skadan. Evgland och Spanien märkte snart Napoleons afsigt aut eröfra Mexiko och drogo sig ur spelet, så arart mexikanska regeringen tillfredsställt deras fordiingar. Nu blef Frankrike ensamt på platsen, och des3 planer afslöjades helt och hållet. Några och fyratio tusen man trängde fram till hufvudstaden och läto kejsardömet proklameras af en puotabel försemling.. I erkekertig Maximilian af Österrike fann man ett villigt verktyg. Rit mexikanskt lån å 300 millioner francs upptogs,