Dagens Nyheter – 3 juli 1867, sida 2

men hejdades af Johan, som med en talande blick lade handen på hans arm; — Jag upprepar, hvad jag sist sade eder, I hafven rätt att tilltala mig så, jag vredgas derför icke deröfver och jag hoppas den dag skall komma; då jag kan uppgöra min sak med eder på ett sätt, som I väl icke vänten: Men nu gäller det eder ädle fosterfader, han hotas med neslig död, ungersven; och ett ord af eder kan rädda honom .:. Fogden uppdukade härvid en historia om; huru Bnogelbrekt råkat i fångenskap och nu hotades med döden, samt att undersökningen nu som bäst påginge inför riksens råd helt nära Westerås slott. Han skulle ofelbart dömas till döden, men det minsta medgifvande från hans sida kunde åtminstone åstadkomma ett uppskof; man vann tid och derunder skulle herr Johan sjelf och äfven Jösse Eriksson rycka honom undah hans förföljare. För att göra fogdarnesEdeltagande för Engelbrekt troligt, afmålade han i bjerta färger en häftig missämja, som uppstått mellan dem och rådet, en misssämja, som alldeles omstämt dem och gjort dem till folkets vänner. — Men hvad som skall ske; måste ske snart .... Skynden eder derför; Herrman, och fatten pennan. I behöfven blott skrifva dessa ord — fogden lade medan han talade papperet till rätta och doppade pennan i bläckhornet samt räckte den åt fången — I behöfven blott skrifva dessa ord: egifven, vika fosterfader, deraf skall följa allt godt. Tänken på eder Herrmanl I finnen väl — tillade han med ett öfvertygande leende, att man ej får vara allt för tydlig i sådana saker, som denna