Dagens Nyheter – 27 juni 1867, sida 3

allmoge genom mig framfört inför konungen öfver hans fogde Jösse Eriksson: Derefter omtalade Engelbrekt sin färd och huru allt utfallit efter hans önskan: — Jag steg i land i Söderköping, sade han, efter intet fartyg låg i Köpenhamn som ämnade sig till Stockholm. Der fanns i staden eder gårdsfogde med några af edra hästar, som ban inköpt för eder räkning, och en af dem har jag begagnat hit till Strengnäs: Se; derför sen I mig här. De båda männen samtalade länge med hvarandra; och det var sent, när Engelbrekt af Nils Bosson fördes till sitt sofrum: Men när allt var tyst i slottet och endast vindflöjeln på tornet -hördes gnissla för vinden, smög en mörk skugga genöm-den långa gång som ledde till Engelbrekts sofrum: Dörren öppnades ljudlöst. Derinne var det jemförelsevis ljust, ty månljuset föll på denna sidan af slottet; Skuggan gled in i rummet, tyst och försigtigt, färdig att vid hvårje steg framåt taga till flykten: På ett stort ekbord framför fönstret låg ett stort bref med vidhängande sigill. Skuggan sväfvade fram till bordet och försvanr derpå som ett mörkt moln-genom dörren: Men från bordet var kungabrefvet försvunnet: Slut på första delen.