Dagens Nyheter – 1 juni 1867, sida 1

ner i Stockholm och i landsorteras dagligee och stundligea uttalas och redan varit af tal rika petitionärer i Örebro, Kalmar och Halmstad lagd inför regeringens ögon. Men oaktadt det således torde såsom. räkert kunna antagas att Beredningsutskottet anser den nuvarande röstberäkningsgrunden orättvis, förklarar det sig ej kunna tilistyrka stadsfullmäktige att besluta söka åvägabringa en ändring deruti, emedan det skulle vara för tidigt Ack, det är aldrig för tidigt att söka få en orättvisa upphäfd! Väntar man tills man tror de privilegierade sjelfve vara benägae att göra det; så kommer iman alltid några tiotal af år för sent till sitt mål. Beredningsutskottet åberopar att första kammarens sammansättning hvilar på den kommu: nala röstolikheten. Nåväl, ingenting behöfver så väl att omskapas som den första kammaren. Under den förflutna riksdagen var det i de aldra festa fall den första kammaren som omedelbarligeu eller medelbart hämmade framgången af många förslag, åsyftande allas bästa, men ingripande i en eller annan slentrians, ett eller annat intresses gamla beqvämlighet eller njutning: Detta visar att det för folket icke är förmånligt att längre bibehålla en sådan grund, som den nu gällande, för den karaktersskilnad mellan de båda kamrarne; hvilken de konservativa förmena vara nödig. Kommunallagarne kunna icke ändras utan konungs och riksdags sammanstämmande beslut, och det är icke antagligt, att de lagstiftande myndigheterna äro hugade att rubba dessa grundvalar så kort efter det nya statsskickets införande, säger Beredningsutskottet. — Ja, det är möjligt att detta är förhållandet med regeringen och med en del af kamrarne; men huru skall man väl åstadkomma en ändring af deras håg på annat sätt, än att de i kommunen röstberättigade genom sina representanter så fort som möjligt och så ofta som möjligt utta!a sina önskningar om förändring? Finns det i historien något enda exempel på att reformer vunnits annorlunda än genom ideligt yrkande på dem? Och hvarför skulle man dröja med att yrka på en ändring som man anser riktig? Hvarföre sjelf bidraga till att förlänga ett orättfärdigt och skadligt tillstånd? Fabrikören Behrling har reserverat sig mot Beredningsutskottets afstyrkande, och hrr fabrikör Lundström, notarien Tempelman samt rådman Weser hafva tillkännagifvit att de icke dal tagit i ärendets behandling. Det är således hrr Davidsson; Lindberg; Skogman, Stråle; Wallenberg; Wistrand m: fl. som icke funnit tiden inne att införa kommunal jemnlikhet bredvid den politiska. Somliga af dessa herrar; t; ex. hr Wallenberg; ega flera tusen skäl härtill; men det är sådana skäl som icke böra gälla inför stadsfullmäktige vid deras sammanträde i afton: Andra af Beredningsutskottets ledamöter torde, icke osannolikt, ansett tiden vara inne för en ändring nu, fastän de icke ville säga ut den tanken i början af januari, före riksdagens början, då utskottet afgaf sitt betänkande. —— . V—— — Zs————— mmm: