Dagens Nyheter – 23 maj 1867, sida 1

andra till varnagel. Denna sats är icke ovil korligen sann; vi påstå att amerikanska rege ringen handlat mycket klokt i att frigifva Jef ferson Davis: Om denne man blifvit afrättad på schavotten såsom förrädare, skulle han ha lemnat ett bittert och farligt inne efter sig Nu deremot, när man så der nonchalant släppt honom lös, likasom brydde man sig icke vidare om honom; är det troligt att han snart alldeles glömmes och förlorar allt inflytande: Om vi kasta en blick tillbaka på Davis politiska bana, finna vi att hvad som egentligen karaktiserar honom är en blind; besinningslös fanatism; Han representerade sydstaternas absolutistiska tendenser, under det att Abraham Lincoln var en förkämpe och målsman för de frisinnade ider, hvilka lifvade nordstaterna. Och slafveriet har näppeligen haft någon ifrigare försvarare än denne Davis: I hans ögon var det en institution som, framför alla andra, förtjenade att hållas vid makt och omhuldas. Ingen romersk prokonsul, ingen turkisk pascha har varit fastare öfvertygad än han om lifegenskapens förträfflighet. Så snart det blef fråga om att upphäfva denna institution, började han intrigera mot sitt lands lagliga styrelse. Vi begagna med flit ordet intrigera; ty i januari 1860, ett helt år förrän Davis förrädiskt öppnade det inbördes kriget genom att öfverrumpla fästningen Sumter; väckte han i senaten motion om att vissa slafstater skulle undfå rättighet att köpa vapen ur unionens förråder. Han frarmställde motionen såsom varande af mindre vigt samt uttalade den förhoppningen att den icke skulle möta något motstånd. Motionen afsåg dock i sjelfva verket helt enkelt att skaffa vapen för det redan då tilläömnade upproret för slafyeriets upprätthållande och att på samma gång förminska nordstaternas försvarekraft; Detta drag är tillräckligt betecknande för den man, som Englands aristokrati, Frankrikes kejsare och de konservative i alla länder visade så mycken sympati för: Förloppet af det amerikanska inbördes-kriget är allmänt bekant och vi vilja derföre icke orda derom; Vi erinra blott om att Davis, som visat ett så bittert hat, en så ylterlig ofördragsamhet mot olika tänkande; och i alla sina proklamationer så hånfullt förespått nordstater: as blifvande nederlag, blef tillfångatagen; sedan sydstaternas armeer blifvit slagna; förskingrade, tillintetgjorda. Man har behandlat honom ädelmodigt; sedan man hållit honom fången endast så länge att sinnena hunnit afkylas; återgifver man honom friheten — friheten, som han sjelf velat förvägra millioner af sina medmenniskor. Heder åt Förenta Staternas regering! Den har handlat värdigt och ådagalagt att den uppfattar sin bestämmelse bättre än någon af våra monarker med Guds nådea.