Den väpnade fredens verkRingar, Den nye finansministern iltalien; br Ferrara, har i dessa dagar framlagt för parmentet sin plan att bringa statens finanser i jemnvigt. Han beräknar att vid slutet af år 1868 skall statsbristen, med de nuvarande inkomsterna och utgifterna; utgöra öfver 400 millioner rdr. Han vill afhjelpa den och förbättra ställningen dels genom att taga 400 millioner af kyrkans egendom, dels genom att ålägga en mäldskatt af 70 millioner och slutligen genom att minska utgifterna med 22 millioner om året: Bristen är hufvudsakligen uppkommen derigenom att Italien håller en arme af 300,000 man och en stor flotta; I Frankrike uppgår ensamt den sväfvande skulden till öfver 700 millioner rdr: Följden af att hålla en armå i aktiv tjenst af öfver 400,000 man! I Spanien har finansministern föreslagit att lägga en ny bevillning af 5 procent å alla räntor af inhemska statsobligationer, å alla löner från staten; provinserna och kommunerna samt å alla vinstutdelningar af banker och financiella bolag, äfvensom en skatt å ekipager som hållas för nöjes skull, å arf och testamenten; å gåfvor eller köp af fast egendom samt slutligen å jordbruk. Dessa nya skatter beräknas inbringa 27 millioner rdr. Andock skall en statsbrist af 12—13 millioner uppstå för nästa år: Allt detta för armens skuld! I Portugal råder ett starkt missnöje öfver att regeringen ökat statsutgifterna genom att skapa en mängd nya diplomatiska befattningar och genom att hålla stora lustläger, hvarförutan man bar lika skäl till missbelåtenhet deröfver attre: geringen ännu underhåller en mängd onyttiga fregatter.