Dagens Nyheter – 7 maj 1867, sida 1

ENGELBREKT ENGELBREKTSSON, HISTORISK ROMAN I 2 DELAR. Af 0. GEORG STARBÄCKE. MM FÖRSTA DELEN. (Forts. från föreg. Af.) — Ni här — sade denne och såg med gina lurande ögon på svennen; men vände sig, plötsligt hejdande sig; till fru Richissa — vid de fem såren, det kunde hafva blifvit er sista färd, fru Richissa, bråddjupet der är ej att leka med... Grefyen och Agnes skyndade till, men fru Richissa lugnade dem med den försäkran, att hon befann sig fullkomligt väl: — Men hvad kom då åt ert gamla sto, min fränka? — sporde grefven.— Den fjollan borde ha hunnit trampat ut barnskorna nu: Hvad kunde väl så skrämma henne? Derpåkunde fru Richissa icke lemna något svar, men hennes bleka ansigte och den besynnerliga blicken tycktes tydligt nog visa, att hon kände. orsaken. Denna bliek undföll grefven, men Agnes märkte den, och smekande lade hon sin hand på den gamlas sadelknapp och såg henne så innerligt in i ögonen, att hon till slut framlockade ett mildt leende på fru Richissas läppar. — Du vet det; moder — hviskade hon: Den gamla nickade vänligt och sköt flickans hand med mildt våld från sadeln; Men tårarne stodo henne i ögonen, när hon vände sig mot den unge mannen för att tacka honom.