Afrikanskan. os Hvad säga våra musici om musiken i denna pera? De som gjort sig. till martyrer för den samla skolan skaka på hufvudet och påstå att nusiken i Afrikanskan är utan allt värde. De vilja nemligen att musiken skall utgöra ett helt ör sig, oberoende af pjesen; till dessa sluter ig en och annan amatör som vill vara förståsigoåare; men de som kunna uppfatta dramatisk musik finna i denna opera många glanspunkter, såväl i sången som i orkestern. Man kallar Meyerbeer för effektsökare: det at sannt, han söker effekter och finner dem; Utom detta sökande skulle orkestern ännu vara lika fattig som för 100 år sedan; sc t. ex. Händels Oratorier, der den store mästaren ieke vågade använda mera än högst 4 blåsinstramenter samtidigt med violqvartetten, ehuru han begagnade ömsom oboer, horn, trumpeter, ja till och med fagotter: Men Mozart kom, sökte, liksom Meyerbeer, effekter och fann dem i den rika instrumeniation, han utvecklade genom användandet af alla då kända blåsinstrumenter. Hade han haft tillgång på de i den senare tiden uppfunna instrumenter, skulle han otvifvelaktigt äfven användt dem: Meyerbeer använder i Afrikanskan 4 flöjter, 2 stora och 2 piccolo, 4 fagotter, 2 klarinetter; en basklarinett och 4 horn samt klockor och triangel m. m.; och dessa åstadkomma ypperliga effekter, nödvändiga för tonmålningen af handlingen på scenen. MHvarje akt eger sina stora musikaliska skönheter, hvilka en uppmärksam åhörare alltid skall finna. Utförandet är i allmänhet mycket lyckadt: Hr Labatt (Vasco di Gama) täflar i denna pjes med de förnämsta artisterna; hr Arlberg är visserligen här och der nog svag, men ändock ypperlig som Nelusko; fruarne Michaeli (Selika) och Stenhammar (Inez) göra af sina roler allt hvad de kunna, men rolerna äro för dem ej fullt lämpliga. Inezs parti, rätteligen koloratur, ehuru nu mycket förenkladt, borde egentligen utföras af fru Michaeli och Afrikanskans (Selikas) parti — hvem skulle nu kunna utföra det? Man gissar på m:ll Jacobson, som säges hafva instuderat rolen; men man hade icke bordt låta m:ll Hebbe resa, hon hade, enligt fleras öfvertygelse, blifvit en ypperlig Selika; likasom hon var ypperlig i Fidelio, Hugenotterna; m. fl. operor. Tvifvelsutan betingas denna operas stora framgång hos oss i hög grad af den i allo ypperliga uppsättningen; utan hvilken detta jätteverk, trots dess obestrid!iga musikaliska förtjenster och stora dramatiska effekter, med all sannolikhet skulle endast en kortare tid hålla sig uppe, ty det tarfvas något mera, än att blott ett sinne skall smekas och tjusas för att den stora allmänheten skall finna behag i att tillbringa fem timmar å rad i en teatersalongs uppdrifna temperatur. En sådan trollmakt skulle icke ens en Mozarts oförlikneliga musik förmå att utöfva. Denna uppsättning är så storartad, att verldsstaden Paris ju till och med blifvit öfverträffad, för att icke tala om stora kejserliga teatern i Petersburg; men trots all den möda och omsorg, som derpå af alla händer slösats, finner man vid ett upprepadt åskådande af operan en och annan liten brist, ett och annat förbiseende, som kanske för ett vandt öga framstår så mycket mera, just derför att det hela är så fulländadt. Betraktom till exempel denna så mycket omskrifne tredje akt, hvars sceneri, relativt till nu tidens resurser i fråga om sceneri och teatermekanik, med skäl kan sägas vara det yppersta; som ännu frambragts på någon scen! Men hvilken skärande kontrast mellan detta naturtrogna fartyg och detta naturtrogna haf, — och dessa, vi hade så när sagt, naturvidrige sjömän hvilka i sina göranden och låtånden om skepps bord närmast kunna liknas vid yra höns! At! en scenisk instruktör skulle vara både landt krabba och sjöman; det vore visserligen fö! mycket begärdt, men deremot vill det förefalla såsom om det vid ett fall, äsåsom föreliggande då det ju gäller att frambringa något helgjutet icke vore ur vägen att söka hjelp utomhus, di egna krafter svika. En enda liten skeppspojke för att nu icke tala om en båtsman; skull härvidlag bafva kunnat vara vederbörande til en oberäknelig nytta, och genom att anlita e dylik persons biträde vid denna akts sättande RR ETEN