Dagens Nyheter – 2 maj 1867, sida 2

Sedan jag, som vid tillfället befann mig i närhes en af Byn, härom blifvit underrättad, inställde jag nig genast i Berglins bostad, för att hålla undersökning angående ifrågavarande hemskå brott, som lervid af Berglin fritt och otvunget erkändes. I frigt upplystes: att Berglin och Stafvefman-ömkring kl. 6 på morgonen begifvit sig ut på arbete och först sysselsatt sig med forsling af vatten och hö, samt sedan börjat med huggning af ved i det 30 åa 40 fot från mangårdsbyggningen belägna vedlidret; att, sedan de med vehuggningen arbetat omkring en half timme, Berglin, utan föregående ordvexling. och utan att yttra ett enda ord till Stafverman, tilldelat denne ifrågavarande hugg, som träffat -högra sidan af halsen till ett djup af omkring tre tum och som haft till påföljd Stafvermäns död, hvilken troligen ögonblickligen: följt, -alldenstund Stafverman vid besigtning en-kort stund efter gerningens föröfvande befanns vara död, hällan e med händerna omkring skäftet till den yxa, Stafverman vid huggningen begagnat; att straxt öfter det Berglin begått mordet, hans hustru kommit för att buda sin mån och drängen till frukost; att bustrun då mött manhen på vägen mellan mangårdsbyggningen och vedlidret och tillsagt honom om 4trukosten samt tillika frågat: :Kommer icke Calle ? dervid jemväl ropande på denne; att Berglin då sagt: Ni behöfver icke ropa på honom numera, emedan jag huggit ihjäl honom;x att detta med lugn yttrats af Berglin, hvilken vid förhöret icke heller visade någon ånger öfver brottets föröfvande, dock under förklarande, att det väl varit bättre om det varit ogjordt, samt att någon oenighet aldrig förnummits mellan Stafverman och Berglin, hvilken sistnämnde städse förklarat Fig be ten med Stafverman. På fråga om bevekelsegrunden till brottet förklarade Berglin, det han, som vore ledsen vid lifvet, trott sig medelst ifrågavarande. brotts.begående.kunna åsamka sig dödsstraff. i Berglin, som vid ett tillfälle förlidet år ämnade med knif hugga en sin broder, -men derifrån tförhindrades af sin -bustru, har under de sista åren synnerligast på vårarne och försommarön emellanåt visat sig vara rubbad till sina sinnen, hvädan det är möjligt att han vid brottets begående icke varit sina gerningar -mäktig; dock har -han wid förhöret afgifvit rediga svar.