Dagens Nyheter – 16 april 1867, sida 3

ERSSON NnAe a Bref från Småland, (Till Dagens Nyheter.) Sedan jag gjort en resa genom det idoga Småland, alltifrån östgötakanten till det af naturen styfmoderligt Degäfvade Vestbo, finner jag mig åter i Smålands hufvudstad, det präktiga Jönköping, som, isynnerhet hvad vestra delen beträffar, är en bland Sverges vackraste städer. Allt mer och mer göres med rastlös verksamhet för att försköna och utvidga den. Det vackra nya elementarskoihuset, snart färdigt, höjer sig stolt utmed de gamle borgvallarne, der mången blodig lek fordom utkämpats. Dessa vallar skola nu raseras för att lemna friare utsigt åt upplysningens och bildningens tempelbyggnad. Denna byggnad, hvarpå staden gjort stora uppoffringar, är en heder för Jönköpings samhälle. Och för sfåd och ort, och ej minst för de många skolynglingarne, skall det blifva en sann högtidsdag, då denna byggnad till sitt ändamål inviges. Trafiken på härvarande jernvägsstation är ej obetydlig, och otvifvelaktigt har stadens rörelse derigenom betydligt förökats. Man emotser derföre här med mindre belåtenhet den tid, som icke kan vara allt för långt aflägsen, då östra ståmbanan från Nässjö tiil Norrköping blefve färdig. Ehuru anslag icke ännu är beviljadt, anser man dock för fullkomligt gifvet, att denna jernvägssträcka bör, efter norska linien, stå främst på listan. Och då säger sig sjelft, att all trafik från Skåne och södra orterna kommer att gå den vägen, såsom betydligt kortare. Apropos jernvägar, vid min resa nedåt Vestbo genom den så kallade Lagadalen, kom jag till den slutsats, att det troligen varit bättra att draga jernvägslinien häråt. Såväl härom, gom om jernvägens dragning på andra håll, utkämpades en hård strid, som på de fleste linier utföll ofördelaktigt, efter hvad erfarenheten visat. Man påstår, och det med rätta, att bland Sverges inbyggare smålänningarne äro mestidoga. Vid en resa i Vestbo måste man förvåna sig öfver att allmogen på sina små magra hemman kan berga gig såsom den gör; men belåtenhet med sin lott, arbetsamhet och ordningssinne synas här vara, åtminstone på de flesta ställen, rådande. Visserligen hör man en och annan knota öfver dryga skatter och uttala förhoppningar om lättnader härutinnan nu, egedan stånden äro bortac, samt klaga öfver att frostnätter om hösten ofta förstöra en god del af bondens gröda; men det påstås dock att allmogen här bergar sig bättre än i norra och bördigare delen af Småland, der allmogen, tagande exempel af sina grannar, Östgötarne, lefver öfver sina tillgångar. Man saknar den af Vestbo valde, men i sitt hem vid riksdagens början aflidne riksdagsmannen Petter Germundson, såsom en klok och förståndig man, den der alltid sökt verka för sin orts och allmogens fördel. Och man har skäl att på det högsta förundra sig öfver att icke häradsboerne vid sitt nya val valde en inom häradet boende aktningsvärd, för allmogens bästa alltid nitälskande och i sina politiska åsigter frisinnad och omutlig man, nemligen majoren A, Detta kan icke på annat sätt förklaras än af allmogens kända afvoghet mot herremän i allmänhet, i fall hr A. sjelf afböjt valet. Han var nemligen den, som bäst passat till rikgdagsman. Verug,