Dagens Nyheter – 15 april 1867, sida 2

Engdahl... Jaha, jag har ju bara mina foglart A jag vill ha igen alltihop; annars harjag just ite något att säga, såvida inte berrarne vill veta ågot om hennes: byggnad i allmänhet. Domaren. Nej, det bry vi oss inte om. Är tet ågot annat? s Engdahl. Nej inte just. Jo det är sannt, jag rkar ansvår på henne för egenmäktigt förfarande. Ombudet. Det bestrider mamma. . Utslag i målet afkunnas lördagen den 27 april. En fyileribisteria. En marinsoldatshustru Maia Larsdotter-Björn hade till i lördags låtit-till ådhusrättens 6:te afdelning instämmå enarbetscarl Lindqvist, fordrande ansvar och ersättning å lenne för våld. Af stämningen framgick att Lindjvist skulle slagit: Larsdotter-Björn så våldsamt att 200 fått flera refbensafbrutne, förutom öfrige skalor, och hade hon för det henne öfvergångna vållet måst intagas å lasarettet, der hon vårdats från den 1 febr. till den 27 mars, d. v. s. tills henneg refben blifvit lagade. Mee r EOKEET Tinddvist, hörd öfver anklagelsen, nekade på det bestämdaste, påstående att Björnskan, som bodde hos honom, svar den största fyllkäring han i sin tid hade sette Jä a oh 3 Madam Björn (ursinnig): Kors i je så han säger, dä ä nedrigt. Nej nu ska vittnen höras. Domaren. Jaha kära du, lugna dig bara. För in vittnena! i ; ; Sedan dessa fått aflägga vittneseden började förhöret med arbetskarlen Jakobsson: om Domaren. Nå, Jakobsson, var han å såg, när den här qvinnan fick stryk. Jakobsson. Stryk, hon! Nej vars, som jag vill tala om så är det; Björnskan va rusande, å det vet jag bäst, som köpt 1 stop bränvin åt henne;å de drack hon ur..:. Ja, ja, jag fick en sup för jag gick, förståss. 7 BS Domaren (till Björn). Det var värst, ett stop! Du lär supa kapitalt du! : Madam Björn (läggande händerna på ryggen). Goa och välsittande rätt, jag bara smakaret... Jakobsson (afbrytande) Jaha, goherrar, ett stop är det minsta som går åt på dagen; å ibland kritar kon ändå ett halfstop till, om hon ä pank. Nå nu ska vi tala om hur det gick till med de ändra. Först satt Björnskan på en stol å då fick hor fatt i Lindqvists 13 månaders pojke å damp med deni golfve, åsså steg hon opp å damp igen med pojken under sej, å då gallskrek han förståss. NE hur var de sen då? jo, då steg Lindqvist, gom låg sjuk värre, förståss, opp å föste ut henne, å sa: ut me dej; åsså ramlade de någe utför trapporna förståss, men Lindqvist va aldri ut me sin fot. Domaren. Ja rid kära Björn, du var väl full och skadade dig så där illa när du föll utförtrapporna. (till de öfriga). Det var ingen af er som hade så mycket hjerta i sig, att se efter, när ni hörde ramlet? i Jakobsson. Nej de va de inte — förståss. Madam Björn. Nej, välsittande rätt, full var jag då rakt inte. Nog tar jag hem ett stop eller så der Omkring, men hela huset får me för si jag ä så rysligt spandersam åf mej: (Lindqvist och vittnena med en mun) Nej, nej, hon super uret mest sjelf. Domaren. Ja tyst nu (till det andra vittnet): Hvad vet pigan Plank om den här saker? Plank. Joho, Björnskan va hemma hela dan å va ankommen. ; Domaren (afbrytande). Du fick väl bränvin, du också? Plank (nigande). Nej inte jag. Jag super just inte, å derför begagnar jag inte bränvin; men hon, hon söp hela Gudslånga dan, åsså spådde hon för resten; nå, frampå qvällsqvisten så der, så trilla hon åf stoln, men då steg hon opp å ea ätt lilla gossen hade skuffat ikull henne. Men si då gick ja ut i köket, å sen så kom hon utgående... Domaren (afbrytande). Ja, på mage och bröst, ja. Lindqvist har sjelf medgifvit att han släpade henne utom dörren. Ni står och ljuger här. — Plank. Nej söta herrn lilla, jag ljuger inte för två styfver; för de säjer jag då på det heligaste, att Lindqvist inte va utom dörren. Madam Björn (täftigt). Herr domare, jag fordrar dom för presten. fe ok a Jakobsson. Al! Jag såg ju henne sitta på krogen sen, när jag gick dit — förståss. Lindqvist (infallande). Jaha, å krogen ä fem... Domaren. Tyst, Lindqvist! Lindqvist... hundra... Domaren. Tyst, säger jag! Lindqvist... famnar... Domaren. Vill ni inte tiga, så får ni gå ut. Lindqvist (bugande sig, hastigt) ...eller åtminstone fyra hundra herr lagman. Domaren (ruskande på hufvudet). Parter och åhörare få afträda. Efter öfverläggning resolverade domstolen att utslag i målet kommer att meddelas lördagen den 27 april. a TT Ta AR RR RR