Dagens Nyheter – 15 april 1867, sida 1

tusen riksdaler? Jag frågade mina vänner till råds: Några sade: Låna ut dem ynöot inteckning; Ja, det kunde då en blind höna ockbå hafva hittåt på Men att straxt lånå ut pengärne på ränta, och sålunda skilja vig vid dein; hade ju nästan varit detsamma kom att icke någon gång hafva fått något arf; tej, jag ville göra bruk af ming pengar; men Kelst på ett förståndigt sätt, näturligtvis. . Några af mina vänner rådde mig till att köpa en praktik: Att köpa en pråktik! Nej, det var då tydligt att de aldrig hade fått pågot aff; Skulle jag på en gång gifva wt alla mina tiotusen rdr? För hvad? För en praktik; som kanske i annonsen tog sig ypperligt ut; men. som i sjelfva verket icke skulle vara tillräcklig för mitt anstähdiga uppehälle; Nej tack; hvad jag än måtte kommå att göra; men inte skulle jag sätta hela min förmögenhet på spel, genom att köpa en praktik. Emellertid lefde jag upp två tusen tär af mitt arf, under det att jag öfverlade orm bästa sättet att använda detsamma. Det hade aldrig förr fallit mig in att det kunde våra 8å dyrt att öfverlägga. i Sent omsider stannade jag i det bestut att jag skulle slå mig ner någorstädes; för att för söka ätt skaffa mig praktik. Men hvärt Jag vände mig ånyo till mina vänner och fick en mängd råd, som emellertid al vid närmare påseende visade sig vara out örbara Huru det, efter allt detta rådslagan? , slutli gen kom sig att jag beslöt mig sr att res till Noddington, en liten stad midt inng i Jan det, för att der slå mig ned; dr ; : . ct vet i knappast; men en lång tids ÖV ,shet och råd