Dagens Nyheter – 9 april 1867, sida 1

Stockholms-Nyhetar. Major HMyhrbergs begrafning. Vi nämnde i går avt bland de polackar, som voro närvarande vid major Myhrbergs begrafning; befann sig äfven f. d. polska regeringskommissarien Joseph Demontowicz. Hr D. hade ämnat vid grafven hålla ett minnestsl öfver den aflidne, hvilket dock ej blef af; A. B; meddelade i går detta tal, hviiket är så vackert att vi anse våra läsare böra få del af detsamma: Det lyder sålunda: . Må ingen förundra sig att se ett antal fremlingar: taga plats bland deltagarne i det högtidliga tåg, som till sista hvilorummet ledsagar en af de ädlaste medborgare; må ingen förundra sig, om en bland dessa främlingar gör anspråk på äran att här uttala några ord af beundran och tacksamhet. Då vi infinna 088 vid denna graf, tro vi oss uppfylla en pligt, utöfva en rätt. Den aflidnes minne synes oss tillhöra lika mycket vårt som hans eget fädernesland, ty han var med båda förenad genom samma olösliga band; blodets band: med Sverge genom det blod han ärft, med Polen genom han gjutit. a August Myhrberg hade tidigt vigt sig, odeladt och för alltid, åt mensklighetens tjenst, och Hela hans. lif helgades åt menniskans högsta goda; åt friheten. Intill sista andedraget trogen denna höga uppgift, tillbragte han mannakraftens år i hjeltemodig kamp mot tyrannerna, och när ålderdom och sår mattat hans arm, blef Omsorgen för tyranniets offer hans käraste värf. Tapper såsom dessa medeltidens riddersmän, hvilka öfvergåfvo njutningar och nöjen och ilade till kamp för det heliga ländet, men mera sjelfförsakande och sitt mål mera hängifven än de, hade han i sin tidiga ungdom lemnat sitt land som, blomstrande i frihet och fred, kunde undvara hans tjenst. I korsets ställe, som medeltidsriddaren bar å sitt bröst, bar han i sitt hjerta den brinnande kärleken till sin nästa och heligt land var för honom hvarje del af verlden, der friheten led märtyrdöden, —efter hvarandra Spanien, Grekland, Polen, hvilka ej skola glömma sin försvarare. Ingen öfverträffade August Myhrberg i medborgarens och krigarens dygder, och svårligen kände någon täfla med honom i blygsamhet. Aldrig under sin lefnad ville han höra erkänslans uttryck — må åtminstone här denna gärd egnas honom, så svag den ock är i min mun. Och om, såsom några tro, man förmår från lifvets andra strand kasta en blick öfver till den, som Vi ännu bebo, må detta ädla hjerta ej förtörnas öfver de känslor, som i sista afskedsstunden våra hjertan ej kunna återhålla. Hur ofullständiga än underrättelserna äro om denna så ädelt tillryggalaågda lefnadsbana, tillhör dock August Myhrberg mensklighetens historia. Mången vår skall ännu väfva sin grönska öfver denna kära graf, innan det föredöme, han till oss testamenterat, blir fullt uppskattadt och efterföljdt. Men en dag skall gry, då hela folk gå, såsom hån, att knyta med hvarandra blodets band, attifarång ögonblick ställa sig vid hvarandras sida, och då skola våra sköna drömmar om allmän frihet och fred förvandlas till verklighet. Ära och tacksamhet åt den tappre hjelten, åt den ädle medborgaren, hvilkens:föredöme öppnar detta tidehvarf af befrielse genom förbrödringen. Ny monitor. Förvaltningen af sjöäreådena har blifvit förständigad, att af styrelsen för Motala mekaniska verkstad skyndsammeligen infordra anbud å leverans af en ny monitor; hvilken bör i fullständigt skick vara aflemnad hösten 1868: Svenska koralboken. Sedan musikaliska akademien den 29 sistl. mars öfverlemnat till läroverkskollegii behandling alla de RER VA xo km AAA —r . a