Dagens Nyheter – 8 april 1867, sida 2

förbi postkontoret, stannade jag och frågade, om något bref anländt till er eller mig; Man lemnade mig ett bref; hvilket, efter hvad jag sedan fann, innehåller att den ritning, jag, såsom ni minnes; uppgjorde till ett hotell i X:, blifvit gillad. Endast på den affären böra vi förtjena. trehundra pund, eller hvad säger ni? Dylika vinstgifvande arbeten skola följa; det ena efter det andra, derom kunna vi vara förvissade. Inom några år bör ni sålede innehafva samma säkra och oberoende ställning; som ni hade, innan — ni förstår mig. Var nu glad och lugn; det gör mig så ondt att se er nedslagen: — Min gode; ädle gosse! utbrast herr, Freestone, Synd blott att jag ej, kan antaga ert anbud: . Det vore att tillåta en uppoffring. — Uppoffringå afbröt honom, Frank; Har jag ioke er att tacka för allt? Kan jag väl nog uppoffra. mig för er? — Tala icke så; svarade byggmästaren i bestämd ton; Då jag gaf er plats på mitt kontor, var det, derföre att jag såg det ni hade goda egenskaper. Och har jag väl; sedan ni kom,1 min tjenst, någonsin haft skäl till att afskeda erf, En gång trodde jag mig ha ett sådant skäl, och utan att förvissa mig om att oi verkligen var. felaktig, visade jag er bort ifrån mig. Denna handling ångrar jag. djupt. Vidare skall jag säga er, Thornway; att det finnes. mycket som icke kan betalas med penningar. Då jag anställer en bokhållare eller kassör och tillerkänner honom en viss aflöning, är denna — och kan icke vara annat — än en ersättning för hans arbete och den tid han använder för skötandet af de göromål som med