Dagens Nyheter – 3 april 1867, sida 1

ottan renen RE män, som skulle undersöka verkningarne af skyddstullar och sfgifva berättelse derom. Denna komite kallade till sig och förhörde ett stort antal personer af olika klasser; embetsmän i bandelsdepartementet och i tullverket, ordförande i de större städernas handelskamrar, fabrikanter, grossoch minuthandlare, kaffebusvärdar, m. fl. Alla dessa gåfvo grundliga upplysningar, gående ut på att visa förderfligheten för landet af skyddstullar och af höga tullar i allmänhet, i följd hvaraf komitea förordade afskaffardet af sådana tullar. Komitebetänkandet, med alla förhören ordagrannt intagna, bleftivå gånger tryckt i en volym af 365 foliosidor. Det är ett af de sakrikaste och märkligaste dokumenter som finnas bland alla dem som tillhöra tullreformen, och den som skrifver detta blet för sin del, då han läste det år 1842, så genomträngd af den öfvertygande bevisning det invehåller om att skyddstullsystemet är förvärdt och verkar ekedligt för hvarje lands inbyggare, att han aldrig utan tacksamhet kunnat tänka på de män, hvilka frambragt och framlagt en sådan handling. — Då fråga nu är här väckt om att gexom förhöjning i införseltullen å kaffe och socker försvåra för svenska folket åtkomsten af dessa numera oumbärliga förnödenheter, är det särdeles lämpligt att framlägga några af de märkliga upplysningar, hvilka förekomma i den engelska parlamentskomiteas utlåtarde. Angående förfalsknizg af kaffe. John MGregor, sekreterare i handelsdepartementet, tillfrågas: har ni någon erfarenhet om, i hvad skala cikoria begagnas i stället för kaffe i följd af det höga priset å sistnämnda vara. Svar: Vi (departementet) ha ingen utväg att lära känna åtgången af cikoria, men flera kryddkrämare och andra klaga öfver att en stor del cikoria säljes uppblandad med kaffe. . John Squire, betydlig kaffebandlare i Toftonham och som sjelf reser mycket i sin affår, tillfrågas: Hvad känner ni om förfalskandet af kaffe medelst tillblandning af andra ämnen? — Svar: Kryddkrämarne, särdeles i större städer, såsom Leeds, Sheffield och Manchester, hålla Jamaikakaffe, men de försämra det allmänneligen genom att blanda det med cikoria och andra ämnen, t. ex. rostad råg och brändt korn. Fråga: Kan nisäga proportionen af beståndsdelarne i det som vanligen säljes åt allmänheten såsom kaffe. — Svar: Det är wycket olika. Somliga kryddkrämare la erkänt att de begagna 6 lod cikoria till 24 eller 26 lod kaffe; huru mycket brändt korn de begagna har jag aldrig kunnat få veta, Fråga: De begagna således brändt korn lika väl som cikoria? — Svar: Ja, i stora qvantiteter.. Fråga: Menar ni att af 32 lod af varan, hvilka säljas såsom kaffe, 6 eller 8 lod ofta bara äro cikoria eller brändt korn? — Svar: Jag är viss på det. Fråga: Sådant kaffe är naturligtvis malet? — Svar: Ja visst. Men jag menar icke att allt kaffe är förfalskadt. Jag tror att ganska mycket äkta kaffe säljas, der folk vill betala hvad det kostar; men när handlande måste sälja kaffe för samma höga pris som det kostar dem (i anseende till tullen), så blanda de det såsom Jag sagt. — Fråga: Ha förfalskningarne mycket ökats på sednare tiden? (Kaffetullen var nemligen ej långt förut höjd 5 procent). Svar: Ja, det ha de bestämdt. En stor importör af kaffe, men hvars namn ej är uppgifvet, inkallas. Han upplyser att han har besökt. och sett fabriker i London, der med tillhjelp af ångmaskiner kaffe, cikoria och engelsk spanmål brännes och males tillsammans i ändamål att säljas såsom kaffe. Han tillfrågades vidare: Hvad anser ni vara anledningen till att cikoria och spanmål, blandas i så stor skala i den vara hvilken sedan utminuteras såsom kaffe? — Svar: Jag tillskrifver detta det höga pris minuthandlaren måste taga af konsumenten för sitt kaffe (i anseende till den höga tullen), och hanbemödar sig att gå till mötes de fattigare klassernas begär efter en billig dryck. George Richardson Porter, chef för den statistiska afdelningen i bandelsdepartementet tillfrågas: Är det icke ett faktum att folkets lefnadssätt nu är mycket mera gynpsamt för en större förbrukning af kaffe än förr? — Svar: Jo, det är utom allt tvifvel. Fråga: Har icke bildandet