Dagens Nyheter – 3 april 1867, sida 1

Friheten; sålunda qväfd i Spanien, hade emellertid å en annan punkt vid Medelhafvets strand eldat invånarne, Nvilka börjat en kamp på lif och död för sin frihet och sjelfständighet. Blodsdopet i Spanien hade för alltid invigt Myhrberg åt kriget, der det gälde folkens frihet. Han begaf sig till den vätfningsbyrå som öfverste Fabvier hade öppnat if Paris för män, hvilka önskade egna sin arm åt Greklands frigörelse från det muselmanska väldet; Många hade anmält sig före Mylrberg. Alla vöro de officeräre och alla ville blifva officerare; Fabvier var icke i bästa lynne vid denna utsigt att få ett regemente af idel officerare; men inga soldater: Hans första fråga till Myhrberg var: hvad är ni för landsman? — Svensk! svarade Myhrberg: Det lät icke godt i Fabviers öron: Man Hade änna i Frankrike i mycket friskt minne att der franske marskalken Bernadotte hade fört sverska trupper mot sitt fäderneslandshärar, Fabvier mulnade;: Hvad vill nibli? — Soldat! svarade Myhrberg. Det svaret försonade öfversten; och som simpel soldat blef Myhrberg anvärfvad satt öfverförd till Grekland med ett pår hundra andra; Han var en af kämparne vid Missolonghi, och när Eaglands store skald och Grekernas alltuppoffrande: vän lord Byron drog sin sista suck inom Missolonghis murar stod Myhrberg på post utanför hans dörr: : Det var i April 1824; Endast ofullständigt erinra vi oss några epi-. soder, hvilka då ocW då under loppet af åratal undfallit den rörande sig sjelf såtystlåtne mannen från hans tjenstgöring i Grekland. -Han tjente ien sqvadron, der en Albahes,; Botzaris, var hans korporal. Denne var brutal och orättvis. Myhrberg hade -inhemtat nog militärisk