Dagens Nyheter – 30 mars 1867, sida 2

Två dänska skallar, billigt beräknade till 10 rår stycket. Den sig så kallade handlanden Carl Gustaf Larsson var i går inkallad inför polisdomstolen, anklagad för att hafva för några dägar sedan å Österlånggatan tilldelät extra poliskonstapeln Andersson tvenne danska skallar. Sedan Larsson, som mycket riktigt var tillstädes, högtidligen förklarat att poliskonstapelns angifvelse mot honom härledde sig af ren kitslighet, förekom följande: Domaren (till Larsson). Jaså, ni nekar som vanligt. Nå, vi skola höra det vittne som är tillstädes, men först skulle jag vilja veta hvad ni egentligen är; ni kallas i rappor:en för mansperson; det är nu godt och väl, men en sådan bör alltid hafva någon sysselsättning; hvad är er? Larsson (tvärsäkert). Herr domare, jag är — handlande och har betalt min kontribution. Se här är qvitto (förevisar detta). Domaren. Ja, jag ser det, men skulle jag kunna få veta hvar butiken är belägen? Larsson (fundersamt). Bodenr ja...ja sisaken är den, jag tänker inte börja förr än den första april. Domaren. Nå, hvar är den förbyrda lägenheten då? Larsson, Jo, den lär komma att bli på Drottninggatan. Domaren. Hvar der? Larsson (trankilt). Ja, det har jag inte så noga reda på, jag har inte hyrt någon ännu. Domaren (förvånad). Ni skall öppna handel den första april och vet inte hvar ni skall öppna. Vi ha emellertid den 29 mars nu. Det tycks således vara bra sent att tänka på förbyrning af lägenhet. Larsson (bugande sig småleende). Åh herr domare det finns fullt med lägenheter, så det går nog. Domaren (ruskande på hufvudet). Det zgårja... Nå, vi skola höra vittnet angående de här skallarne. Vittnet, en poliskonstapel, fick härefter aflägga eden, och berättade: att Larsson i berusadt tillstånd kommit kryssande emot poliskonstapeln Andersson, samt efter ett kortare tvistande gifvit denne en dansk skalle (en stöt med hufvudet) som träffat Andersson på munnen med den påföljd att blod framkommit. Andersson hade skyndat till pumpen för att skölja sig ren, hade blifvit efterföljd af Larsson, hvilken under yttrande: här ska ni få si hur man ger danska skallar, tilldelat Andersson ytterligare en skalle i ansigtet, hvilken dock ej varit så stark. Domaren (efter vittnets hörande, till Andersson). Nå, har Andersson något ansvarsyrkande å Larsson? Andersson (som äfven fått beediga sin rapport; beskedligt): Nej, inte just, annat än för. förolämpning. Sedan åklagaren, på fråga af domaren, ej heller yrkat något vidare än målsegaren; dömdes Larsson att för fylleri böta 5 rdr och för poliskonstapels förolämpande 20 rår. Domaren (härefter till Larsson). Ar Larsson nöjd med utslaget? Larsson (förtjust, bugande sig). Jaha, tackar ödmjukast.