Dagens Nyheter – 30 mars 1867, sida 2

RBätteg.och polisnyheter, Pelisenr. Illa meriterad dalkulla. Hos stenhuggaren Sjöqvist, boende i grannskapet af lägenheten Tomteboda i Spånga socken, infann sig den 20 februari på aftonen en tarfligt klädd qvinna, som begärde husrum för natten. Hon sade sig vara hemma vid Kumla gård i Brännkyrka s:n och heta Eriksson, men var för trött att kunna gå hem på qvällen. Genom stor talförmåga och ett inställsamt väsen lyckades hon snart att komma på förtrolig fot med makarne Sjöqvist, och uppgjorde hustrun S. och hon att de skulle följas åt till staden på morgonen. Den följande dagen fick E. emellertid så brådtom, att hon ej hade tid att vänta på sällskap, utan begaf sig i väg ensam. När hustru Sjöqvist sednare på dagen hemkom fann hon dörren till sitt rum uppbruten och så väl derinne som ur ett skåpiförstugan stöld vara begången af diverse klädespersedlar till ett värde af50 rdr. Vid med anledning deraf anställda efterforskningar upplyste en vid Tomteboda anställd trädgårdsmästare, att han på förmiddagen sett en qvinna, hvars klädsel öfverensstämde med den för honom beskrifna Eriksson, komma ut från Sjöqvists bostad, bärande under armen ett större knyte och begifvande sig af emot staden. Hustru Sjöqvist förstod nu hvem som var tjufven och hon skyndade att på närmaste polisvaktkontor här i staden göra anmälan om stölden. Den detektiva polisen, som sedermera fick del af denna anmälan, misstänkte genast hvem som varit framme och igenkände i den djerfva och listiga qvinnan en illa anskrifven person vid namn Sara Maria Eriksson, som ungefär en månad förut blifvit frigifven från norra straffoch arbetsfängelset efter undergången bestraffning för andra resan stöld. Hon etterspanades 1ifrigt, men kunde till en början icke anträffas. För några dagar sedan återfanns hon dock vid det g. k. Magdalenahemmet härstädes, en förbättringsanstalt för fallna qvinnor, dit hon slutligen tagit sin tillflykt, troende sig nu hafva sopat igen alla spår efter sig. På förekomna skäl blef hon häktad och var i onsdags inställd till förhör i poliskammaren, der hon emellertid nekade för all kännedom om ifrågavarande stöld, som utförts med ovanlig djerfhet, Midt på dagen hade hon nemligen slagit sönder en fönsterruta, tagit ur hela fönstret och sålunda kommit in i ett af makarna Sjöqvists rum, som dock ej på vintern begagnas. Här bröt hon upp ett skåp och tog derur några fruntimmerspersedlar. Sedermera öppnade hon med våld dörren till den egentliga bostaden och bortförde derifrån åtskilliga mannen tillhöriga gångkläder, Eriksson, som är född 1830 i Stora Tuna socken af Stora Kopparbergs län, blef 1853 dömd till två års straffarbete för barnamord, och har sedermera 1857 undergått bestraffning för snatteri samt åren 1859 och 1864 för första och andra resan stöld, hvilken sistnämnda bestraffning slutade den 29 sistl. januari. Hon sitter nu häktad i afvaktan på vidare ransakning, vid hvilken makarna Sjöqvist skola komma tillstädesg.