Dagens Nyheter – 28 mars 1867, sida 1

Utrikssministerns anförande angaäende 3:dje hufvudtiteln. (I sammandrag.) Grefve Manderström anhöll till en början få förklara, att hvad som yttrats om de ökade skatte. bördorna och nu gällande budget ej kunde drabb: honom. Under de 9 år tal. förestått utrikes-mini sterposten hade icke ett enda öre blifvit begärdt : anslagsförhöjning, utan utgjorde anslaget nu samma belopp som bestämdes vid 1856—1857 årens riks. dag. Vid den tiden höjdes visserligen anslaget men som detta på samma gång skedde för de andra departementen, så tillät tal. sig att fråga, hvarföre man önskat nedsättning på utrikes-departementets stat, när ingen sådan blifvit begärd på något annat departements. Fal. kunde så litet inse, att de politiska förhållandena under sednare tider föranledt förslag om nedsättning, att han snarare måste anse ett motsatt förhållande ega rum, i det vi nu mer än någonsin behöfde vara väl underrättade icke blott om främmande makters beslut, utan, såvidt möjligt. äfven om deras afsigter. Och säge hvad man vill — erfarenheten intygade, enligt talarens mening, att diplomater af högre rang hade lättare och flera tillfällen att förskaffa sig underrättelser än sådana af lägre rang. — Såsom konstitutionel rådgifvare ville h. exc. ej motsätta sig den föreslagna framställningen till k. m:t rörande möjligheten af nedsättning i utrikesdepartementets budget. Han ville för sin del taga densamma i samvetsgrannt öfvervägande, men betviflade att några mycket betydliga nedsättningar kunde föreslås. Hvad anginge den af hr Björck föreslagna nedsättningen af 20;000 rdr på expensanslaget, så kunde tal. icke förstå tankegången i en framställning, hvilken på samma gång erinrar om det hinder, som förhållandet till Norge för närvarande lägger emot nedsättninsr af tredje bufvudtitelns anslag, men likväl förordar den nämnda nedprutoingen. Hvad sjelfva saken anginge ville tal. erinra, att från detta anslag utgå departementets alla utgifter, utom för centraladministrationen och beskickningsersonalens gager. Beloppet af dylika utgifter kunde aldrig på förhand bestämmas. De bero neml. ej af utrikesministern, ej ens af k. m:t. Bland annat bestridas af dessa medel utgifterna för tillfälliga beskickningar och sådana kunna icke undvikas, ty så länge Sverge vill bibehålla sitt anseende och häfda sin ställning, måste vi iakttaga häfdvunna bruk, som t. ex. fordrade, att då en dylik beskickning erhållits, måste den med en dylik besvaras. Och det tilltrodde sig h. exc. kunna påstå, att initiativet till dylika beskickningar ej tagits härifrån då det kunnat undvikas. Tal. kunde ej anse den ifrågasatta nedsättningen annorlunda