Dagens Nyheter – 26 mars 1867, sida 2

Typograäfiska föreningen firade söndags afton sin 21:sta högtidsdag i Hammers lokal. Ordföranden, faktor Lindström, redogjorde för föreningens verksamhet och ställning; den räknar nu 169 ledamöter: : Föreningens sångkör utförde förtjenstfullt flera sång nummer under anförande af sin nitiske instruktör direktör Ahblström: En af de yngre medlemmarne deklamerade med lif och sanning Lidners ganska svåra stycke: Den husville poeten. — Kort derefter börjades dans, hvarmed fortsattes till frampå worgonen; — Bland inbjudne gäster voro andra kammarens vice talman och många dess ledamöter; Stockholms stads folkskolor. Ur den af öfverstyrelsen för Stockholms stads: folkskolor afgifna berättelse om dessa skolors verksamhet år 1865 meddela vi följande: Skolbarnens antal vid hufvudstadens offentliga folkskolor, som vid 1864 års slut uppgick till 8670, hade under år 1865 ökats till 4248. Sedan 1862 har barnens antal i alla församlingarnas skolor varit i oafbrutet stigande, och bar tillökningen medeltal utgjort 600 barn om året. Barnens uppförande i skolorna har med få undantag varit tillfredsställande. Fall af gröfre förgeelser och vanart hafva sällan förekommit, hvilket varit en så mycket mer glädjande företeelse, som förhållanden i barnens hem stundom varit af sorglig beskaffenhet. Skolförsummelserna, som blifvit mindre allmänna än förr, hafva till största delen föranledts af brist på kläder och andra giltiga förhinder, såsom nödvändighet för fattiga föräldrar att stundom använda barnen till biträde i hemmen. Barnens brist på kläder, som ofta utgör en orsak till försummelse, har skolan sökt afhjelpa genom att vädja till den enskilda och allmänna välgörenheten, ehuru detta icke alltid skett med önskad framgång, möjligen af detta skäl, att lärarne icke alltid vetat finna det rätta sambandet emellan skolan och fattigvårdsanstalterna. Skolförsummelser af annan mer eller mindre giltig orsak hafva lärarne sökt förminska så mycket som möjligt genom föreställningar till föräldrarne att ej utan yttersta nödtvång använda barnen till biträde i hemmen under skoltiden, äfvensom genom att affordra föräldrarna mundtliga eller skriftliga anmälanden om anledning till barnens uteblifvande från skolan. Hvad angår skolförsummelser utan giltig orsak, hafva sådana till följd af lärarnes noggranna tillsyn och tillämpningen af den regeln att icke låta skolbarn oanmält uteblifva från skolan, utan att samma dag efterhöra desamma i deras hem, aftagit till stor del och förekomma i somliga afdelningar af skolan icke eller åtminstone ytterst sällan. Der dylika fall förekommit, hafva de för det mesta sin källa i de husliga förhållanden, i hvilka barnen lefva; förhållanden till sina orsaker så sorgliga och i sina följder så förderfliga, att de mer än något annat torde visa nödvändigheten af att genom ett väl ordnadt skolväsende godtgöra fordna tiders försummade uppfostran samt ett arbeta derpå att genom bibringande åt den uppväxande ungdomen af en ändamålsenlig undervisning lägga en annan och bättre grund än den, hvarpå föräldrarne byggdt sitt husliga lifs lycka. fverstyrelsens inkomster under året hafva utgjort tillsammans 116,018 rdr 7 öre. Deraf har utbetalts 109,725 rår 70 öre. 4kademiens för de F.;iva Romsterna högtidsdog. Den 21 mars sammanträdde akademien för de Fria konsterna för att fira den 132:dra årsdagen af sin instiftelse. Sedan årsberättelsen blifvit uppläst och sekreteraren meddelat en minnesteckning af de under året hädangångna ledamöterna: professorerne DUnker och Höckert, öfverstinnan Ehrenström, f. Pollet, hofintendenten v. Röök och direktören Qvarnström, utdelades åt akademiens förhoppningsfulia elever följande belöningar: För arbete efter prisämne i målning erhöll H. F. Salmsson den första eller kongl. medaljen, med ett understöd af 150 rdr, För arbete efter prisämnet i skulptur bekom J. A. Sjöström akademiens loford, med ett understöd af 75 rdr, hvariemto A. Carlsson med beröm omförmäldes, För arbete efter prisämne i högre byggnadsskolan tillades P. M. R. Isexeus loford, med understöd af 50 rdr. . I modellskolan bekom F. O T, Berg tredje medaljen, J. J. EF. Kronberg och K. E, Jansson hvardera en fjerde medalj, J.S. Nilsson beröm, med understöd af 50 rdr, hvarjemte lofordades J. C, Jansson. O. P. U. Arborelius, F. Gerle, J. C. Kaskas, A. Carlsson och H. A. Kulle. . I högre antik-skolan: O. P. U. Arborelius samt A. Carlsson hvar sin fjerde medalj. J. Nilsson utmärkt beröm samt H. A. Kulle, J. C. Jansson och N. O. Björkman loford. : För kompositions-eskisser erhöll J. J. FE. Kronberg loford. För draperi-ritning lofordades J. Nilsson och K. E. Jansson. I målare-skolan bekommo K. E. Jansson och J.J. F. Eronberg hvardera en fjerde medalj: J. C. Kaskas loford, med understöd af 50 rdr, hvarjemte A. Ekvall. J. Nilsson och J. Petersen med beröm omförmäldes. I anatomi-skolan tillades O Erlandsson en fjerde, samt C. A. Olsson en femte medalj; A. EF. Nordling. G. Fischer, H. A. Kulle och F. Gerle lofordades. I landskaps-skolan: O. P. U. Arborelius andra mn a