Dagens Nyheter – 19 mars 1867, sida 1

uppkomma meningsskiljaktigheter mellan Sverge och Norge, sedan norska stortinget redan fastställt utrikesstaten för 1868. Utskottet föreställer sig dock att; enär de politiska förhållandena i betydlig mån förändrats sedan anslagen vid 1856—58 års riksdag .höjdes till det betydliga belopp som sedermera bibehållits, besparingar skulle kunna vidtagas å denna hufvudtitel; utan men för rikets politiska och kommersiella förbindelser, hvilka under alla förhållanden måste med omsorg upprätthållasae (!), hvarför utskottet hemställer, att, vid anmälan af detta beslut, riksdagen må i underdånighet anhålla, att kongl. maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke inskränkningar å anslagen under tredje hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnda hufvudtitel. Rådman Björck har anfört reservation och yrkat att anslaget till skrifmaterialier och expenser, hvaraf en del nu användes till ministeraflöning, må nedsättas med 20,000 rdr. Han yrkar ock att skrifvelsen till kongl. maj:t måtte beslutas i följande ordalag: att kongl. maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke, med hänseende till de under sednare åren förändrade politiska förhållandena samt landets financiela ställning, betydliga inskränkningar å anslagen under tredje hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnde hufvudtitel. Häri ha instämt hrr Jonas Andersson, Carl Ifvarsson, Erik Ersson, P. O. Hörnfeldt, C. J: Svensen och Jan Andersson. Hr Hierta har anfört följande utförliga reservation: Instämmande i den mening, som utan skiljaktighet inom utskottet gjort sig gällande, att föreslå en underdånig anhållan att kongl. maj t täcktes låta tillse. buruvida icke inskränkningar å anslagen under tredje hufvudtiteln må kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnde hufvudtitel, anser jag dock framställningen härom, såframt någon påföljd deraf skall kunna väntas, erfordra ena närmare och mer bestämd motivering än den antydan, utskottet i korthet gjort om de förändrade politiska förhållanden som inträdt, sedan den högre utgiftsstaten vid 1856—58 årens riksdag fastställdes. Det torde också ej kunna betviflas, att då landets finansiela belägenhet påkallar all omtanke att åstadkomma besparingar, der sådant möjligen kan ske, för att utan en dryg tillökning i beskattningen kunna bestrida de anslagstillökningar, som erfordras för nya oundgängliga behof, så erbjuder gig tillfälle till en sådan besparing till icke obetydligt belopp, utan någon slags våda, bland annat uti regleringen af tredje hufvudtiteln, dels genom återgång, i den mån sådant kan ske, till denna hufvudtitels anslagsbelopp före 1856—58 årens riksdag, dels möjligen derutöfver genom indragning eller förändring af vissa ministerposter i de länder, der Sverge numera icke kan hafva några diplomatiska intressen af betydenhet att bevaka. . å denna grund får jag, med instämmande i den af herr Björck med flere ledamöter afgifna reservation i första punkten deraf, föreslå ett tillägg. hvarigenom den sista punkten af utlåtandet skulle erhålla följande lydelse: Att då det synes sannolikt, att Sverges diplomatiska intressen i flera länder skulle kunna utan men besörjas af sändebud af mindre rang än de för närvarande der anställde, eller af ett sändebud gemensamt för flera af dessa länder, riksdagen må i underdånighet anhålla, att kongl. maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke, dels med hänseende till under sednare tid förändrade politiska förhållanden, hvilka synas göra det mindre aageläget för Sverge att på något ingripande sätt deltaga i ledningen af de europeiska angelägenheterna, dels på grund af nödvändigheten att söka åstadkomma all den besparing i utgifter, som kan ske utan skada för det allmänna, de ministeriela göromålen i Holland och Belgien, såsom varande af föga vigt, skulle kunna besörjas af det Svensk Norska sändebudet i Paris; huruvida icke, då Sverges och Norges angelägenheter i Stor Britannien numera nästan uteslutande äro af kommerciel natur, ministeroch generalkonsuls befattningarne i London kunde förenas hos en embetsman med nödiga biträden, då en betydlig besparing synes böra vinnas jemväl derigenom, att konsulatafgifterna komme att ingå till statskassan : huruvida icke ärendena i Wien, Italien, Spanien, Turkiet och Förenta Staterne i Amerika kunde besörjas af embetsmän med mindre rang och der