Dagens Nyheter – 14 mars 1867, sida 2

landsting finnas, 2 deputerade och 1 supplent skola utses af hvartdera landstinget. Härmot har herr Carl Ifvarsson i utskottet reseierat sig och i stället yrkat att samtliga depuerade och deras suppleanter må väljas af landsingen samt att, ifall ett län är deladt i tvenne andstingsområden, halfva antalet deputerade och suppleanter må utses af hvartdera landsinget. Många talare yttrade sig om denna sanska vigtiga och ömtåliga fråga; men icke mera än en, nemligen landshöfdingen von Troil, förordade utskottets hemställan. Herr v. Troil förklarade att ingen kunde högre än han uppskatta landstingens värde; men han ville derföre icke öfverlemna åt dem att utse alla dessa deputerade. Det är billigt att räntetagare och räntegifvare få tillsätta halfva antalet hvar; enligt Carl Ifvarssons förslag skall endast den ena parten välja de personer, hvilka ha att bestämma ett pris, hvarför båda äro lika intresserade. Kongl. maj:ts befallningshafvande är utan tvifvel den myndighet, åt hvilken man lämpligast torde kunna uppdraga att utse de deputerade; som ha att bevaka löntagarnes intresse; ty k. m:ts befallningshafvande står öfver partierna; — Alla andra talare ville att satsen svenska folket eger att sig sjelf beskatta; skulle tillämpas, ansågo att i landstingen alla intressen äro representerade och att således herr Carl Ifvarssons förslag har företräde framför statsutskottets hemställan. De flesta talare yrkade på att förslaget skulle oändradt antagas, men åtskillige ville att vissa modifikationer deri skulle göras, alla gående derpå ut att de deputerade af landstingen må väljas till lika antal bland räntegifvare och räntetagare. Herr Carl Anders Larsson fästade uppmärksamhet derpå att landshöfdingarnes löner äro till stor del beroende af markegångspriset och friherre Liljencrantz yttrade att, om också landshöfdingarne; såsom herr von Troil sade, stå öfver alla partier, säkert är att dessa höga embetsmän icke stå öfver alla intressen. Bland de herrar som förordade de ofvanberörda modifikationerna ville flera ha ärendet åter remitteradt. Vid anställd votering segrade herr Carl Ifvarssons förslag med 107 röster mot 26, som voro för återremiss; Flera väckta motioner om ändring i k. förordningen af den 11 juli 1862 om ordnande af presterskapets löneinkomster har af vederbörande utskott blifvit afstyrkta. Kammaren gillade hvad utskottet hemställt utom i afseende på en punkt, som återremitterades. Härefter förekom 2:dra kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande i anledning af herr Keys motion, deruti framställts följande förslag: en ordentlig kostnadsstat för statens jernvägar upprättas; trafikoch byggnadsstyrelsen samt; om möjligt, äfven telegrafstyrelsen sammanslås till ett enda embetsverk; styrelsen för detta verk utgöres af en generaldirektör eller chef samt tre eller, i fall telegrafverket äfven kommer med fyra afdelningscHefer. Angående detta ärende har utskottet hemställt att riksdagen må hos k. m:t anhålla att få årligen mottaga förslag å samtliga kostnader, som äro förenade med trafiken å statens jernbanor; samt allt hvad hr Key vidare föreslagit icke må föranleda till någon åtgärd af riksdagen. Den förra punkten af denna hemställan antogs utan diskussion; deremot talades rätt mycket om den sednare: Herr Key yttrade att görningar och omgörningar äro en följd deraf att två styrelser stå emot hvarandra, af hvilka den ena, utan att fråga sig för, vidtager åtgärder, som den andra ogillar. Trafikstyrelsen rifver ned och ändrar om hvad byggnadsstyrelsen uppbygger, hvarigenom kolossala summor onyttigtvis bortkastas. Byggnadsstyrelsen, hvilkens tjenstemäns löner uppgå till 60,000 å 70,000 rdr om året; blir efterhand alltmera obehöflig, då troligtvis jernvägsbyggnaderna hädanefter komma att inskränkas, så att kostnaderna derför kunna bestridas af landets egna medel. Herr Magnell yrkade återremiss, i hvilket yrkande äfven herr Hessle instämde. Den sistnämnde ansåg att vägoch vattenbyggnadsstyrelsen gerna kan uträtta hvad jernväigsbyggnadsstyrelsen nu har att ombesörja. Herr Hedlund tyckte att man väl kunde behöfva fundera j på saken, innan den afgjordes, och förordade deföre bifall till utskottets hemställan, hvilket äfven herr Björck gjorde. Herr L. J. Hierta — BIR I herrar såsom vissa af oss bruka. hota de