Dagens Nyheter – 25 februari 1867, sida 3

(Insändt.) Några upplysningar till frågan om skorstensfejaretazan, Då denna taxa utfärdades för 50 år sedan eller kanhända något längre tillbaka, var Stockholm icke så bebygdt som det nu är på malmarne, men staden inom broarne var då lika bygd som au. Nämnde taxa är beräknad efter det arbete, som, utfördes inom denna mest bebyggda del, och uppsatt efter den tidens skråordning; men efter det skrået inom detta yrke blef upphäfdt år 1846, ha likväl de gardla privilegierne fått qvarstå, utan att ascende fästats vid en väl behöflig traktdelning, hvilken borde redan då hafva egt rum. : Ett undantag härifrån är bildandet af den 9;de trakten, hvilket skedde år 1852 genom några Södermalmsboars energiska uppträdande emot sotaren Lycke. Uader den tid, då den nu gällande taxan utfärdades, utgjorde staden inom broarnae de fördelaktigaste trakterne, men nu har det blifvit helt annat, enär en del af de Jägenheter, som der förr varit begagnade till boningsrum, nu äro förändrede till salubodar och kontorslägenteter, så alt inkomsten af dessa trakter, i följd häraf, årligen nedgår med några hundra rdr, då deremot inkomsterne på malmarne för hvarje år ökas med några hundra rdr: . Såsom exempel må anföras, att ett hus i staden, taxeradt till 100,000 rår rmt, nu betalar sotarräkningen pr år med endast 2 rdr 28 öre, ehuru det för 6 år sedan betalte något öfver 15 rdr; Detta exempel är ej något enstaka fall; utan är förhållandet sådant med öfver 50 hus; för hvilka sotningskostnaderna under lop pet af 15 år så nedgått: Dessa uppgifter skols vinna bekräftelse, orm skorstensfejarne åläggas att uppvisa de i deras reglemente föreskrifna traktrullorna: Eget är att femte,:sjette och nionde traktens skoratensfejare kunna både föda och kläde sitt folk lika väl som de öfriga trakternas mä stare, oaktadt nämnde trakter äro de minsta om man fäster sig vid inkomsterna, hvilka ut göra något öfver 5,000 rdr; och ändå bergs sig dessa mästare rycket väl Skall någon ändring ega rum, så bör den först ske med traktdelningen, så att de 6 trak ter, som nu lemna sina iunehafvare årligen öfve! 12,000 rdr hvardera; blifva 6 trakter till: At dessas blifvande mästare icke skulle komma på obestånd, är redan visadt genom exemplen frår femte, sjette och nionde trakterna: Att dessa uppgifter icke äro öfverdrifna; be visas bäst deraf, att en t. f: skorstensfeja kan gifva den tjenstledige mästaren 3,000 rd årligt underhåll och ändå föda och kläda sig sjelf och sitt folk samt enligt egen uppgif hafva några tusen rår öfver: Såsom arbetet på dessa trakter nu är ord nadt, bedrifves det på bekostnad af de små arbetarnes helsa och krafter; ty der måste hvarje gosse sota i medeltal trenne skorstenspipor dag: ligen, samt dessutom verkställa rensning a