Dagens Nyheter – 14 februari 1867, sida 1

a Hvad gagn har svenska folket haft och hvad gagn har det af de cirka 400,000 rdr som år ligen användas till ministerstatens aflönande och till diverse utgifter? Man frågar: hafva Sverge: sändebud vid fremmande hof under den tidryme som nu lefvande generation kan minnas, utöfvat på andra makter någon inverkan till Sverges förmån? Hafva de afslutat några förmånliga traktater, andra än sådana alldagliga, som, när de äro afslutade med ett land, villigt utsräckas äfven till alla andra länder, framställningen derom må göras på hvilket anständigt sätt som helst! Hafva de särdeles befrämjat syftet med svenska mäns resor i fremmande länder, äfven när desse icke varit i den ställning att de kunnat medföra rekommendationsbref från sjelfva kabinettet här hemma? Hafva dessa sändebud varit angelägna om eller ens gjort något för att hvar på sin post utbreda bland fremmande folk en riktig och förmånlig föreställning om svenska folket, dess karakter och tillgångar? Hafva de ens vederlagt oriktiga framställningar, som om dessa ämnen blifvit utspridda, till skada för Sveriges anseende och kredit? Hafva de (vågra få fall undantagna) bringat till svenska folkets allmänna kännedom nyttiga upplysningar om händelser; uppfinningar och upptäckter ute i den vida, vida verldena? Det är icke bekant att de svenska sändebuden gjort någonting af allt detta!) Hvad hafva de då gjort för de 300,000 rdr, som vi årligen skatta till ministerstaten? Det är detta man önskar veta af hr utrikesministern, och den frågan måtte väl någon af andra kammarens ledamöter hafva det kurasjet att framställa till hans excellens när tredje hufvudtiteln en gång der kommer under diskussion. ) Man torde erinra om novembertraktaten och franska handelstraktaten. Men den förra, som helt och hållet bröt vasallförhållandet till Ryssland, var föranledd af den starka opinionsstormen mot konung Oscar efter upptäckten af familjfördragets fortfarande; den föreslogs och genomdrefs å ömse sidor af friherre Knut Bonde; och det ansågs på den tiden att frih. Manderström, åtminstone en tid, icke var särdeles benägen för densamma. — Underhandlingarne angående franska handelstraktaten bedrefvos af kommerserådet Willerding, som enkom fördenskull utsändes. — Icke ens ett statslån ha hrr diplomater haft uppdrag att inleda eller afsluta.