Dagens Nyheter – 13 februari 1867, sida 1

landet. Och nu, vän Thornway, säg hvad ni vill mig, eftersom ni var så angelägen om att få språka med mig i parken: Thornway som icke varit beredd på en så plötslig förändring i hans sätt att bemöta honom, blef något förlägen, och först efter att ha betänkt sig en stund yttrade han: — Som sagdt, jag fordrar endast hvad rätt och billigt är. — Uttrycket hvad rätt och billigt är kan tolkas på många sätt, min vän, genmälde majorens En handelsman anser det vara rätt och billigt att sälja vissa slags torkade löfblad såsom t6 och hvarjehanda sprithaltiga drycker, i hvilka icke det ringaste drufsaft finnes, såsom gammalt äkta portvin; en soldat anser det för rätt och billigt att skjuta en person i ryggen; som han icke sett i ansigtet, och det endast derföre att befä et sagt honom att denna person är en fiende; och folket anser rätt och billigt att loforda denne soldat; under det att en annan menniska, som begått samma handling, hänges. En doktor anser rätt och billigt att låta sin patient betala ett pund för några piller, som i sjelfva verket icke äro värda en half penny; en advokat anser rätt och billigt att inför en jury försäkra att hans klient är ett oskyldigt offer för någon elak intrig; ehuru klienten straxt förut i enrum med honom erkänt sig vara skyldig till det brott, hvarför han är anklagad. Rätt och billigt kan ju under sådana förhållanden nästan allt sägas vara. Tro mig, Tborcway; det ges blott en regel, hvareiter förståndige män -bandla och verka; och denna regel lyder sålunda: hvad som mest gagnar oss är rätt och billigt ::: För att nu komma