Dagens Nyheter – 12 februari 1867, sida 3

Det är emellertid blott en art af dessa foglar, den såkallade dufeller hönshöken, för hvars fällande belöning är utfästad, alla öfriga anses icke blott för oskadliga, utan några till och med öfvervägande nyttiga, genom sin skicklighet att bortplocka rottor, sorkar och annat ohydee. De igenänningstecken man har på dufhöken äro ganska tydliga och lätta, men det fordras likväl att ba lärt sig dessa en gång riktigt och dessutom: liten vana vid tillämpningen. Då au emellertid ganska få af de hrr kronofogdar, länsmän och ordförande i kommunalstyrelse, som hafva fått sig uppdraget attutfärda de intyg hvarpå belöningarna skola uppbäras, hvarken äro zoologer eller jägare och kanske lika få äro egare af nägon i detta ämne upplysande bok, så ligger den tanken nära tillhands, att mången vråk, kärrhök, glada och falk, tillfölje af sina krokiga näbbar och klor och öfriga hökfasoners, med lifvet fått umgälla denna likhet och derjemte blifvit belönade såsom dufhökar. Om vi icke specielt kände att så varit förhållandet på många orter, så skulle redån det enorma antalet, ett tusen ett hundra tjugofem stycken, af under ett år inom en enda provins dödade och belönade bökar vara fullkomligt upplysande för riktigheten af denna vår Äsigt. Det stora antal örnar, som enligt denna förteckning också blifvit dödade under samma tid, väcker vår största förvåning. Vi hade knappast kunnat tro att det ens funnits inalles 87 verkliga örnar i hela Wermlånd och derföre måste det ockaå förefalla oss temligen osannolikt om vi nu nödgade8 antaga att slägtet är fullkomligt spolieradt. Det är mycket troligare att dessa 261 rdr blifvit utbetalte för idel fiskljusar, äfven kallade fiskörnar, en art roffoglar för hvars dödande ingen belöning lemnas, eftersom de lefva till det mesta af fisk: och sålunda icke anses farliga för vildafveln. Nu är det klart att genom ett dylikt förfarande icke blott de till ändamål afsedda medlen bli oskäligt medtagna, utan äfven en indirekt uppmuntran till ödeläggande af de nyttiga roffoglarne eger rum För att åstadkomma en förändring i dessa: förhållanden skulle vi för vår del vilja föreslå. att några hundrade exemplar af Holmgrens jagtstadga med bibange blefve inköpte och utdeladetill alla de kronofogdar, länsmän och ordförande i kommunalstyrelse, som icke förut egde denna lilla bok. — I denna bok hvars pris är 50 öre, finnes icke blott alla de skadliga roffoglarne uppgifne och med noggranna och tydliga karaktärer beskrifne, utan äfven de mindre skadliga, med hvilka förvexling kan ega rum, omnämnda och beskrifna, hvadan den synes oss fullkomligt motsvara det åsyftade ändamålet. Kostnaden härför skulle, enligt vår öfvertygelse, bli ersatt redan första året. För öfrigt hoppas vi att kongl. skogsstyrelsen, sedan den genom vederbörande jägeritjenstemäns rapporter blifvit upplyst om det här påpekade förbättrandet, , ville snart hos kongl. maj:t föreslå lämpliga åtgärder till förekommande af ett ondt, som icke blott onödigtvis medtar statens medel utan derjemte i så hög grad förringar den nya jagtstadgans värde och anseende. (Filipstads Tidn.)