Dagens Nyheter – 11 februari 1867, sida 2

rmiddagen, då allt tycktes vara öfverståndet, roide arbetarne i Marchienne sig ännu en gång tillamman, slogo in några fönster och kastade några tenar på gensdarmeriet, som för öfrigt förhöll sig assivt. På lördagen blefvo oroligheterna allvarsam1are, arbetare vid kolgrufvornai Dampremy hade fven inställt sina arbeten och förenat sig med aretarne i Marchienne. Enligt cJournal de Charleoi vände sig en hop arbetare, uppgående till närnare 2000 personer, till större delen beväpnade med äppar, mot ångqvarnen i Marchienne, som var vesatt af 100 man 11:te linieregementet från Chareroi, 20 gensdarmer till fots och sex beridna genslarmer. Denna lilla trupp gjorde länge med störta tålamod endast passivt motstånd, men då hoven i några timmar fortsatt stenkastningen och slutigen gjorde ett hotande utfall, fingo trupperna beallning att gifva eld. Endast några soldater sköto, lå tre af folkhopen föllo. Nu uppstod en förfärlig förvirring, hvarvid två soldater blefvo illa sårade. Truppen måste draga sig tillbaka och nu plundrades ch förstördes qvarnen. Ett försök att sätta eld på den misslyckades genom några modiga personer, som i tid släckte elden med de inärheten upplagda ölförråden. Mjölförråden plundrades i all sköns ro, emedan något motstånd icke gjordes för ögonblicket. Kontorets papper förstördes och man påstår att äfven kassakistan, som inneslöt betydliga summor jemte etablisementeta hufvudböcker, uppbröts och tömdes. Efter denna plundring. lade sig tumultet något. KI. half 2 inträffade ytterligare hundra man infanteri och tredje jägarebataljonen från Mons samt två sqvadroner jägare från Namur. National-gardet i Marchienne, som var sammankalladt, blef derigenom öfverflödigt. Qvarnarne i Charleroi och Chatelineau besattes af militär. Derefter blef det lugnt. De senaste underrättelserna från Charleroi af den 4 omtala att ännu 400 man karabinierer och två sqvadroner lancierer kommit till Charleroi, att lugnet icke blifvit vidare stördt och att arbetarne redan till en del börjat sina arbeten. Flera af de jernverk, som stått stilla, hafva tillkännagifvit att de å nyo börjat sina arbeten. I Chatelets och Chatelineaus verk är allt lugnt. RYSSLAND. Fråga har uppstått om att följa Preussens exempel och upphäfva bysättningstvånget. FRANKRIKE. Med bestämdhet försäkras, att öfverläggningar pågå inom senaten om att medgifva ministrarne rätt att äfven vara medlem war af lagstiftande församlingen. Till cKöln. Zeit. skrifves från Paris: Såsom en väl underrättad person försäkrat mig, kommer kejsaren i det tal, hvarmed han den 14 februari öppnar lagstiftande församlingens sessioner, att göra franska folket ett oväntadt meddelande. Detta rör den orientaliska frågan: Den af herr Moustier hittills följda, för Turkiet gynnsamma politiken har nemligen helt och hållet öfvergifvits och Frankrike, Österrike och Ryssland — ni läser rätt, jag säger Rys:lund — hafva undertecknadt en öfverenskommels e, hvarigenom dessa makter förbinda sig till en gemensam hållning mot Porten: De trenne makterna ämna fordra vidtomfattande areformera till fromma för Portens kristna undersåter, utrymmande af Serbiens fästningar, furst Karls af Hohenzollern fullkomliga oberoende och en fullkomligt oafbängig förvaltning för Kaendia,