Dagens Nyheter – 7 februari 1867, sida 3

Distingsmarknaden i Upsala, (Bref till D: N;) Upsala den 5 februari. Förliden söndag begaf jag mig till Norra Stambanans station i Stockholm för att följa med morgontåget hit. Den mängd af gående och åkande, som passerade Drottninggatan uppåt, antydde ett starkt tillopp af passagerare, dels föranledt deraf att intet tåg afgått på lördagen, i anseende till då inträffad snöyra, dels af Di stingen. Kommen till Bangården några minuter före den vanliga afgångstiden, fick man i väntsalarne erfara trängseln under 22 timmas förlopp, som behöfdes för att anordna det stora antal passagerarevagnar, hvilka vore erforderlige, — omkring 20 st, Man hade tillfälle under denna väntningstid att taga sig ett ordentligt ångbad; endast afrifningen felades. På 3:dje klassens vagnar var brist, så atten delpassagerare, som köpt biljetter dertill, blefvo inrymde i 2:dra klassens, jag tror nästan äfven 1:sta klassens: Något hinder under resan mötte vi icke och det långa jernvägståget framkom i vanlig tid; En ansenlig massa .marknadsbesökande fanns redan i går. Säljarne höllo på som bäst att ordna sina saluvaror; De offentliga nöjena voro i full fart och deras glanspunkter voro Stortorget och Waksalagatan. På den förra platsen höll den bekante virtuosen Ros från hufvudstaden konsert; ban utförde sångnummer, ackompanjerade af positiv, från -morgon till qväll, då rösten begynte blifva något hes: Utmed hela Vaksalagatan gaf en artist sina föreställningar, klädd i trikå; I öfrigt förevisades i hus vid denna gata utländska djur, panorama och konstkabinett, och i teaterhuset vid ändan af gatan uppträdde Abjörnsonska eleverna med pjeserna På Hasselbacken och cEn kontorist som är kärv, samt ett dansnummer: Komisk pas de trois;, hvarförutan de berömda cAmerikanska negersångarne Christys Minstrels underhöllo med flera sånger, deribland tupparnes galande, som väckte Distingarnes stora belåtenhet, så att de målade negertupparne måste gala om igen. Huset var fullt besatt, med undantag af la haute voleges platser, hvarest fanns godt rum. Redan på morgonen i dag voro alla gator och torg omkring centralpunkterna tätt befolkade. Vaksalagatan var hufvudsakligen upptagen af spanmålslass. Priserna å råg 13: 50 å 14: 75, korn 10—10: 50, hafre 6—7, ärter 16 rdr. Å Svartbäcksgatan voro jemtoch norrlänningar med sina produkter, lin (hvarå priset var 8å 9 rdr lispundet) fogel, liten tillgång och mycket dyr, såsom bjerpe 1 rdr, orrar 4 rår, helsingeduk, renstekar, renhudar sarot en mängd. vackra hästar. Bfter hvad en medresande riksdagsman förmälde, var ytterligare en stor del jemtar på väg till Upsala med fogel och hästar. Det dåliga väglaget, föranledt af snöfallen, hade fördröjt resan. På samma gata hade strömmingssäljare från Hållnäs församling i Upland äfven sin plats. En af dem tillfrågades om priset på fjerdingen och svarade: 6 rdr. Men då han förmärkte att ingen handel blef af, yttrade han till en kamrat om den frågande: detta måtte vara en stockbolmare, en skojare, — således efter aströmkarjarnes, åsigt liktydiga uttryck. På St. Persgatan logerade elfdalingar från Dalom med sina produkter af qvarnstenar och liar, och å Jern