Dagens Nyheter – 1 februari 1867, sida 2

Landtdagsreformen i Finland, Från Helsingfors meddelade Aftonbladet i går följande telegram: Den af regeringen förealagna nya landtdagsordningen är i det hufyudsakliga af följande innehåll. Presteståndet förstärktes genom medlemmar från universitetet och af lärareståndet. Till borgareståndet ha städerna rätt att sända en deputerad för hvart fullt 6000-tal af invånare, med bibehållande af småstädernas hittills varande representetionsrätt: Valberättigade bland städernas invånare äro: borgare, skeppsredare, fabriksidkare och idkare af andra privilegierade yrken, gårdsegare, som äro oadliga och icke valberättigade till presteståndet. Icke valberättigade, äfven om de ega fastighet; äro sjöoch krigsmanskap; personer som äro i annans tjenst samt daglönare; Bondeståndet skall väljas efter domsagor. Valberättigade äro egare af kronoskattejord; kronohemmansåbor och boställsarrendatorer: Undantagne äro personer, som ha anställning i statens tjenst eller som äro ledamöter af annat stånd: ; Hvarje ledamot af ofrälse stånd, som i tre års tid betalt skatt inom landet och bekänner sig till kristen religion, är valbar inom eller utom distriktet. På riddarhuset hafva äfven de finnar, som utom Finlands gränser stå i ryska kejsarens tjenst; säte och stämma, äfven om de icke äro i Finland skattskrifne. Minst hvart femte år skall landtdag sammankallas: Omröstningen i utskotten skall ske per capita