Dagens Nyheter – 29 januari 1867, sida 3

— förtjusande vackert, liksom ett förvånande vitnesbörd om, hvad amerikansk kraft och ihärdighet äro i stånd till att uträtta; ja, man vore frestad att kalla resultatet; — denna blomstrande, tätt befolkade handelsstad, ett — underverk. För knappast femtio år sedan var denna plats vild och öde; blott en eller annan oförvägen nybyggare hade då här timrat upp sitt blockhus och dref bytesbandel med indianerne. Sjelf lefde han i öfrigt såsom en halfvilde, af jagt och fiske, alltid beredd till strid och försvar mot landets söner, de röde männen, hvilka med ovilja sågo det fremmande blekansigtet intränga på det område, de kallade sitt, i förkänsla af, att ban en gång kanske skulle undantränga dem, — nu har detta inträffat; — Civilisationens mäktiga band har för längesedan lagt beslag på dessa, förut vilda; ouppodlade trakter och påtryckt dem kulturens prägel. Indianen uppbjöd all sin skarpsinnighet, allt sitt förtviflade mod, men han måste likvisst gifva vika; den råa naturmenniskan dukade här såsom annorstädes under i striden mot fremlingen, som medförde kulturens segerrika vapen. Men han föll icke alltid i öppen, ärlig strid, då man kämpar mot man; kunde icke andra vapen fälla houom, dukade han dock slutligen under för weldvattuets förhärjande verkningar. Långt bort i vestern står nu hans 4wigwamp, men för hvarje år inkräktar odlingen allt mer på hans område, och en gång skall den tid komma, då det stolta indianslägtet är utdödt; endast historien skall då veta att berätta om de röde männen, hvilka en gång voro Amerikas herrar, men dukade under i striden mot civilisationen : Floden. Chicago rullar sina vågor genom staden och delar den i tre delar, norra, södra och vestra stadsdelen; i öster begränsas staden af den närmare tusen qvadratmil stora Michigan-sjön, hvars glänsande vattenspegel sträcker sig så lång ögat kan nå och sammansmälter med horisonten, liksom vore det hafvet. Bland Förenta Staternas många stora och blomstrande städer, tager Chicago säkert priset, både i fråga om vacker belägenhet och drift i affärsrörelsen — Dess anläggning har utförts med mycken smak; konst och natur hafva här gått hand i hand och frambragt ett helt; som söker sin like i skönhet och praktisk anordning: Man träffar öfverallt ståtliga byggnader i ädel stil; täcka villor, omgifna af parker, ligga spridda här och der, synnerligen längst flodens skogbevuxnpa stränder, och frambringa just genom det sätt, på hvilket de afsticka mot de stora; allvarliga byggnaderna, hvilka bilda de egentliga gatorna, ett harmoniskt helt, sådant man sällan får skåda. Chicagos egentliga hjerta, dess city, är södra stadsdelen; eller rättare, blott norra delen af denna; här pulserar det outtröttliga affärslifvet utan uppehåll från morgon till qväll, dag ut och dag in, der äro alla kontor belägna; der finnas banker och dylika byggnader och inrättningar, eleganta butiker, omvexlande med praktfulla hoteller, och folkströmmen böljar i ständig verksamhet fram och tillbaka genom gatorna: Men affärsqvarteret är äfven den egentliga staden; det är tätast bebygdt, blott der finnas stensatta och makadamiserade gatör och trottoarer. I nästan alla andra delar af den vidsträckta staden förekomma blott jordgator och med bräder belagde trottoarer med långt från hvarandra skiljda byggnader och stora; öppna platser. I affärsqvarteret hafva vi rådhuset; förnämt skiljande sig från det bråda lifvet på gatan, ligger det för sig sjelft inom en inhägnad, liksom hade det medvetande om de vigtiga saker, hvilka föregå inom dess murar, och icke långt derifrån möter ögat en annan vacker byggnad, som tydligt nog angifver sig sjelf såsom the post house, både genom sitt yttre och genom den mängd af uniformerade postbud, hvilka oupphörligt löpa ut och in i oafbruten verksambet. Här ligger också det imposanta Crosbys operahus, en praktbyggnad; som förutom sjelfva teaterlokalen äfven innehåller ett tafvelgalleri och lokal för försäljning af konstsaker. Primadonnan vid den italienska opera; som i vintras gästade Köpenhamn; Kate Morensi, har skördat sina första lagrar i Crosbys operahus. Egaren har emellertid nu för afsigt att på amerikanskt maner bortspela hela byggnaden, som är uppskattad till den nätta summan af 300,000 dollars, på lotteri; till hvilket hvarje lott kostar 5 dollars; kanske är jag snart egare af denna praktbyggnad — det beror ju blott på den obetydliga omständigheten, om mitt nummer har lycka med sig. Tiden skall snart utvisa detta: Stadens vackraste gata, Michigan avenue löper längs sjöstranden; inbjudande villor med deremellan liggande parker bilda gatans ena sida, under det man åt den andra sidan har en vidsträckt; hänförande utsigt till sjön med dess otaliga fartyg, hvilka med bjelp af segel eller ånga ila fram på dess yta och fullt ut lika mycket som det rastlösa lifvet på gatorna antyda; att Chicago är en verksam, blomstrande handelsstad; Och det är den i sanning; dess belägenhet vid den stora insiön saom sträcker