Dagens Nyheter – 25 januari 1867, sida 3

Article Image
en Sso0oldaL Lala Ul MeENIAUCLEN, GCICIUCI CM URTbandlare, så en vedbuggare och slutligen en gosse, som talade om evigheten — evighetenn. Detta ord återskallade i bans öron; och från den stunden började hans omvändelse... Vidare anförde han, hurusom det icke fanns ett fängelse i London, i hvilket han icke varit. I ett fängelse meddelade han fängelsets prest det intryck, han erfarit vid ofvannämnde tillfälle och att han var en syndare, som önskade att omvända och bättra sig. Presten hänvisade honom till bibeln. I ett annat fängelse gick det sammaledes, men der fann man honom besvärlig och efterhängsen. Hans förbållande inrapporterades och han bestraffades med tre dagars vatten och bröd i mörk cell. Det var ett kallt och hemskt kyffe, tillbommadt med tre jerndörrar. I många fängelser tillåtas icke fångarne att raka sig, men i Wandsworths korrektionshus är detta icke fallet; der får hvarje fånge raka sig sjelf. En dag då talaren väl fått rakknifven i hand afskar ban dermed ådrorna på ena armen; ärret efter detta snitt får han behålla till sin död. Han intogs på sjukhuset. Sju eller åtta dagar derefter hemtades han in i ett stort rum, der tio eller tolf gentlemän sutto kring ett stort bord. Han anklagades för försök till sjelfmord och dömdes till tjugo prygel. Ahörandet af domen kom blodet att stelna i hans ådror. Han fick sina prygel och ingen visste hvad han led. Ater togs han in påsjukhuset och efter en eller två veckors förlopp försattes hon i frihet: — Han gick till sin hustru; han vände honom ryggens Derifrån gick han bäfvande till sin moder. Skulle väl hon mottaga honom? Ja, hon mottog sin felaktige son med öppna armar och tårar i sina ögon och sade honom, att hon på sina knän bedit för honom. . Från den stunden fattade han det beslut att icke mera stjäla, utan blifva en god och nyttig medlem i samhället och Gud har gifvit honom styrka att aflägga sina syndiga vanor. Han slutade med en förmaning till de närvarande, att följa hans exempel och kasta lasten öfver bord och fly till den gudomliga nåden. Turkisk läkarekistoriaä. En person, hvilken låg illa sjuk i tyfusfeber; skickade efter en emir, som praktiserade såsom läkare. Emiren ordinerade för patienten, förklarade honom vara utan hopp och gick sin väg. Påfoljande dag, då han af en händelse kom att gå förbi sin patients hus, frågade han en tjenare; som stod i dörren; om hans herre inte var död ännu: aDöd? Nej: Han är i dag mycket bättre. Nu gick den gode doktorn in för att få lösning på denna gåta: cÅhe, sade patienten ejag blef alldeles öfver mig gifven af törst och då drack jag ur ett helt stop surkål. Underbart! utropade doktorn och gick genast och beställde affischer, på hvilka stod: aMehemed Agha, möbelhandlare, botad för tyfusfeber genom att dricka ett stop surkål. Snart derefter kallades den värde doktorn till en annan påtient, en herre som handlade med broderade näsdukar, hvilken led af samma åkomma. Han föreskref genast aett stop surkål. Då han andra dagen kom för ätt lyckönska sin patient till återvunnen helsa, möttes ban till sin förvåning af den underrättelsen; att patienten var död: Den österländske eskulapen blef något konfys häröfver; men sedan han fått fundera närmare på saken, kom han till följande slutsats, hvilken han antecknade i sin minnesbok: Ehuru surkål är ett osvikligt medel i fall af tyfusfeber, duger det icke att använda; derest icke patienten är möbelhandlare till yrketa, Till bysättningstvångets historia, En medicine doktor Meyer från Ulm, bysatt i Bremen för en obetydlig skuld; dödade sig för ett par veckor sedan i fängelset genom att afskära pulsådern, sedan han förut genom ett snitt i halsen dödat sin hustru, som var på besök hos honom. Driffjedern till det dubbla mordet var förtviflan öfver den skymf, som tillfogats honom genom häktningen. Han var 31 och Hustrun 45 år gammal: Platonisk kärlek. En ung och vacker, men fattig enka stod i begrepp att gifta sig med en gammal men rik enkling, Hennes vänner förundrade sig mycket öfver detta hennes beslut. Då de en gång hårdt ansatte henne med sina frågor, svarade hon: Ren kärlek; jag älskar till och med den jord; på hvilken han vandrar (mannen hade en stor jordegendom) och det hus, hvari han börs, Det kan man kalla platonisk kärlek! Anlände resande den 24 jan. Hotell Rydberg (Gustaf Adolfs torg). Grosshanädlarne Hagman, Braus och Simonsen, Göteborg; Moses, Bradford. otell Kung Carl (Malmtorgsgatan).: Revisionssekre. teraren Hernblom, Småland; Doktor Gagner, Södermanland. Hotell Prins Carl (St. Gråmunkegränd.nir 8). Veterinärläkaren Schöldström, Roslagen; verkmästaxen Hultman,

25 januari 1867, sida 3

Thumbnail