Dagens Nyheter – 25 januari 1867, sida 2

lingen af de kunskapsgrenar, om hvilka är fråga; skulle vara egnad att bära goda frukter,. Statsrådet fortsätter derefter: . Dess verksamhet skulle i första rummet vara egnad åt fosterländska föremål. Kännedomen om fäderneslandet, om dess statslif, dess näringslif, och dess derpå beroende andliga och materiela kultur, skulle i alla rigtningar utbildas och befråmjas, de egendomliga dragen i dess offentliga rätt allt klarare uppfattas och göras gällande, nationalekonomiens allt mera utvecklade sanningar höja den allmänna bildningen i afseende på dessa maktpåliggande ämnen, de historiska och statistiska arbetena sprida ljus öfver många ännu dunkla sidor af hvad fäderneslandet i förflutna varit och för det närvarande är. Då det nya skifte af samhällsutveckling, i hvilket Sverige inträdt, onekligen både fordrar och befrämjar en allmännare spridd politisk bildning, bör det vara så mycket angelägnare att kraftigt uppmuntra de kunskapsgrenar, genom hvilka ett folk lär att känna sig sjelft och att rätt uppskatta de sanningar, som grundlägga de inre lagarne för politiskt och industrielt lif. s Organisationen af denna akademi borde blifva till sina väsendtliga grunddrag lika med deras, hvilka vi förut ega. Ledamöternas fria arbeten, deras öfverläggningar och ömsesidiga meddelanden vid sammankomsterna skulle vara grundläggningar för det hela. Denna verksamhet skulle understödjas af de hjelpmedel, som borde beredas af ett åt dessa ämnen egnadt bibliotek och eljest nödiga samlingar. Genom utgifna handlingar borde akademien bidraga till att i en större krets sprida vetenskapernas resultater, genom utsatta prisämnen skulle hon uppmuntra utvecklingen af de yngre krafter, som egnas åt dessa kunskapsgrenar, och deltaga i det ädla arbetet att framlocka gryende anlag och understödja unga hoppgifvande förmågor. Under ledning af en för viss tid vald ordförande skulle en ständig sekreterare, nödvändig för att ordna göromålens jemna gång och sammanhålla det hela, blifva i likhet med hvad inom svenskaoch vitterhetsakademierna eger rum, akademiens ende embetsman. Dessutom torde, med afseende på den ställning, de åt akademien anvisade vetenskapsämnen intaga till den allmänna bildningen, äfvensom på de åsigter, som vid de sednare riksdagarne uttalats, en förbindelse att besörja offentliga föredrag i dessa ämnen böra vara fästad vid denna akademi. Den vigt, som med rätta blifvit lagd derpå, att vid de föreläsningar, hvilka med anslag af allmänna medel hållits i Stockholm, statsoch rätts-vetenskaperna skulle intaga ett betydande rum, synes tala för en anordning, genom hvilken dessa ämnen skulle särskildt och genom egna målsmän blifva föremål för offentliga föredrag. Fördelningen af dessa föredrag på särskilda ämner torde, då den är öfverlemnad åt ett samfund af denna beskaffenhet, lättare än eljest åstadkommas, och jemväl för föredragens inre halt och beskaffenhet de säkraste garantierna vinnas. Om det anslag af statsmedel, som under de sistförflutna åren varit afsedt för offentliga föreläsningar i hufvudstaden, i stället användes för den nu föreslagna inrättning, så skulle, jemte det mest framstående af de med ofvanberörda anslag åsyftade ändamål, tillika, utan ny eller förökad kostnad för staten, en varaktig båtnad vinnas för vetenskapen och den högre bildningen. De erforderliga utgifterna torde kunna på följande sätt beräknas: hyra för lokal och köstnader för sammankomsterna 1,500 rdr; sekreterarens lön 4,000 rdr, bibliotek och expenser 1,500 rdr och slutligen: att använda för offentliga föredrag inom kretsen af de vetenskaper, som det tillhör akademien att bearbeta: 3,000 rdr, eller tillsammans 10,000 rdr.