Dagens Nyheter – 11 januari 1867, sida 3

Hvarjehanda Nyheter. Väderleksspådom för år 1867. (Meddelad från Gotland.) 1. MNittonårsberäkningen. Två Måncykler jemföras börande således årets väderlek öfverensstämma med den, som inträffade åren 1829 och 1848. r 1829 var Vintern jemn och ganska sträng, med i medeltal två och en half fots djup snö, der den nedfallit oberoende af blåsten; Våren ända till omkring den 23 april lika med vintren och sedan inträffade stort vattenflöde, som skadade vägar och bortförde broar, m. m.; snödrifvorna voro ej alldeles bortsmälta förr än den 10 Maj och hafsisen låg qvar ännu längre, så att postförbindelsen med fastlandet var afbruten ända till den 12 Maj; derefter var våren varm och torr, dock inträffade kylig luft och litet regn ibland, och den 3 juni föll så mycket snö, att man vid middagstiden kunde köra med släda; Sommaren började med värme och torka, men under dess fortgång omvexlade regnig och vacker väderlek: Hösten var ombytlig, och snö visade sig redan den 18 oktober samt snö med storm den 31 oktober, hvarefter följde ett litet slädföre den 2—4 november, och åter slädföre den 10 november, hvilket fortfor, men i december var rätt uselt, utom den 26—31; storm och sträng köld under julen; afkastningen af hö, råg och korn var klen, f potatis temligen god, men ovanlig fiskbrist inträffade. År 1848 var Vintern ostadig; Våren ombytlig, med dels klara och blida eller varma dagar cch dels regniga samt många frostnätter; Sommaren vacker och lindrigt varm, med något regn då och då samt ofta blåst; Hösten kylig och stundom regnig, dock några blida dagar i slutet af oktober; nattfrosterna började redan i halfva september och slädföre inträffade i medlet af november; grödans aäfkastning var medelmåttig. 2. Vintergatan förespår någorlunda jemn vinter. 3. Snöblomningen visar medelmåttig snö, Svinmjelten jemn vinter och Sankt Mårtens gås ostadig vinter. 4. Bondpraktikan visar ostadig vinter, ombytlig vår, kylig sommar, vacker höst, klen sädesgröda, medelmåttig fodertillgång och något bättre fiske. . 5. Dittmars Väderlekslära förespår ostadig vinter, kall vår, vacker sommar och blid höst, 6. Herschels Tabell förespår kall vinter med ofta snö och storm; vacker vår med någon gång föränderlig väderlek; dels vacker och dels regnig sommar; i början vacker men sedan regnig och slaskig höst. Öfverlemnande åt hvar och en att sjelf sammanföra förutsägelserna och deraf draga tjenliga slutsatser, hyser jag dock för egen del den förmodan; att vintern blifver ostadig, men närmande sig till kall, våren ombytlig, sommaren vacker, hösten mest kylig och regnig samt i slutet sndig. Två stora förmörkelser blifva i år synliga hos oss, neml. Solförmörkelse den 6 mars f. m, och Månförmörkelse den 13 och 14 sept. vid midnatten. . Begrafjning. Det gamla årets begrafning egde nyligen rum, men i samma stund föddes det nya, berättar Lidköpings nya tidning i sitt första nummer på nya året: Fiskodling. I Lybeck har ett bolag; för bedrifvande af fiskodling på artificiel väg, nyligen bildat sig. I denna af tvenne segelbara floder omgifna stad var fisk förr i tiden så billig; att en polisförordning från medeltiden i den tjenande klassens intresse förbjuder herrskapsfolk att gifva sina tjenare lax mer än två gånger i veckan. En ofvanför staden, vid Trave belägen; omtyckt förlustelseort kallas än i dag Laxdammen,. Nu för tiden är emellertid lax i Lybeck blott känd såsom en utifrån införd delikatess och äfven andra fisksorter blifva der allt dyrare och sällsyntare, hvartill dels lättheten att på jernväg till Hamburg, Berlin och Leipzig frakta den fisk, som fångas, dels den lifliga ångbåtstrafiken; som bortskrämmer fisken, bidrager. För att afhjelpa denna brist, har man nu för afsigt att genom artificiel fiskodling föröka fisktillgången i de staden omgifvande floderna; Ett af några hundra medlemmar bestående bolag har; såsom nyss nämndes, i denna afsigt bildat sig och detsamma har genom frivilliga bidrag redan erhållit en rätt vacker fond till sitt förfogande: Bestraffad svartsjuka. För omkring 14 dagar sedan erhöll en herr G. i Paris ett bref af följande innehåll: Min herre! Er hustru bedrar er; Om ni vill hafva bevis härpå; så föregif att ni ämnar resa bort på en månad, men återvänd oförberedt inom en vecka, och jag ansvarar er för, att ni skall öfverraska den skyldige: En vän Till att börja med ville hr G. icke sätta den ringaste tro till brefvets innehåll, men misstankan, en gång väckt, lemnade honom icke mer; för att återvinna sitt störda lugn, föregaf han att en angelägen affär tvingade honom att resatill Rouen; der han hade slägtingar. Tvenne dagar efter mannens afresa mottog fru G: äfven ett bref: Er man bedrar er; förevändningen till hans resa är uppdiktad och han har blott rest till Rouen för att tillbringa några angenäma dagar med en väninna. Fru G.; förtviflad, gjorde, hvad alla andra fruar i hennes ställe skulle gjort; andra dagen uppenbarade hon sig i Rouen, för att taga sin otrogne make i vederbörlig upptuktelse: Det blef honom svårt att rättfärdiga sig; sanningen ville han icke fram med, någon antaglig förevändning lyckades han icke finna — och slutligen visade han henne brefvet. Frun i sin ordning visade sitt bref, och båda insågo nu, att de voro utsatta för någon mystifikation. Ogonblicklig försoning följde; och de båda makarne återvände till Paris, der de funno dörrarne till sin våning uppbrutne; penningar, värdepapper och fru G:s juveler bortstulne, hvilket alltsammans förorsakade makarne en förlust af 28,000 rdr; En tjuf hade utfört den väl uttänkta planen: En dyrbar toilette. En i Newyork utkommande tidning skrifver följande: För att visa våra läsare, huru väl vissa; mindre nobla industrigrenar här löna sig, meddela vi följande skildring af den lyx, som hustrun till en bekant prisboxare utvecklade vid ett bröllop. Hon bar en ljus, med rika snörmakeriarbeten och de finaste svarta spetsar utsirad klädning samt derofvanpå en dyrbar spetsslöja: Hennes hår eg ab OL: