nya pärmar af en bit karduspapper och bad sin mor sy fast dem: Under det att hon utförde hans begäran; med huru oroliga blickar följde han icke hvarje rörelse af hennes hand; likasom berodde hans lif af denna operation! Huru begärligt slukade han icke bokens innehåll, och med hvilken omtänksamhet lade han den icke i sin ficka; så snart han slutat läsa! Han vågade ej lemna sin skatt hemma af fruktan för att hans far skulle påträffa densamma och kasta den på elden: En af de fabler, som förekommo i boken; gjorde i synnerhet ett djupt intryck på hans unga sinne: En körsven, hvilkens fordon sjunkit ned i ett så djupt bjulspår, att hästen icke förmår draga det upp derur, erhåller förebråelser af Jupiter för det att han står overksam och ropar på bjelp. Jupiter uppmanar honom att i stället sätta skuldran mot hjulet och underlätta dragarens bemödanden. Naturligtvis visste Frank icke det ringaste om Jupiter; och ännu mindre kunde han förstå allegoriens betydelse, emedan förklaringen, som stod på slutet af sidan; Var till en del bortrifven, och de få rader; som funnos qvar deraf; kunde icke läsas — till den grad voro de af nötning och smuts utplånade; Men sjelfva händelsen intresserade honom mycket; och när han mötte något hinder; som syntes omöjligt att öfvervinna; och efter upprepade försök att besegra detsamma, var nära att ugpgifva hoppet om att lyckas, fick han alltid nytt mod och nya krafter, då en röst, som vanligtvis just vid— sådana tillfällen lät höra sig; hviskade i hans öra: Sätt din skuldra mot bjulet.