Dagens Nyheter – 3 januari 1867, sida 1

riksstånd, som kallades ridderskap och adel; begagnade titlarne grefve och baron, hade häfd och något skäl för sig: Sak samma var det med titlarne biskop, doktor, prost och kyrkoherde i det fordna presteståndet. Men i.de nya kamrarne kommer ingen att sitta, derföre att han är grefve, baron, biskop o: s. v.; utan derföre att han är af svenska folket vald till dess representant; och med afseende härå tro vi, att hvarje representant bör kallas allenast herre; likasom i borgareståndet desednaste riksdagarne skedde, och man på riddarbuset alltid kallat en simpel adelsman för endast herre; äfven om han varit statsråd, general, president, öfverste eller dylikt: En fjerde och ganska vigtig fråga är, huru rikscagsmännens platser i kamrarne böra vara ordnade; I fremmande länder gruppera sig riksdagsmännen efter sina politiska åsigter; hvilket påtagligen skett, icke i följd af någon föreskrift, utan derför, att man insett den stora nyttan af-en sådan gruppering, hvilken medger lätt utbyte af åsigter mellan representanter, som äro af hufvudsakligen lika tahkar och dessas sammanjemkning till ett bestämdt helt, som kan framföras af gruppens förnäraste talare. Hos oss, der representanterne hittills suttit; på: riddarhuset; efter nummer, samt i de andra stånden, efter stift, städers nummer och län; hafva ofta de skarpaste motståndare suttit sida om sida och väl kunnat upphetsa och förvilla, men ieke velat ärligen upplysa hvarandra. De lika tänkande hafva varit söndrade och spridda öfverallt samt således icke kunnat samråda, helst der detta i en hastig vändning behöfts, och fördenskull hafva ofta en mängd talare anmält sig, som sedermera icke haft något att säga; utan afstått från det dem gifna ordet, sedan deras liktänkande kamrater yttrat sig och de funnit sig af dem förekomne. På grund af detta allt tro vi, att våra riksdagsmän borde i kamrarne intaga platsen efter -sina politiska åsigter: Ae XXX-—XXh--L4-L LV RE RESTEN