Dagens Nyheter – 19 december 1866, sida 2

nast egaren till spriten, utan äfven polis skyndsamt kom tillstädes och häktade tjufven. Jernvägsbyggnad. Från Arvika skrifves: Största delen af jernvägsarbetarne hafva under hösten, tid efter annan, begifvit sig till sina hemorter; mellan 200 å 300 äro dock qvar, hvilka efter linien sysselsättas med bergsprängningar, murning och brobyggnader m. fl. förberedande arbeten, på det vägens fullbordande, under nästa år, bastigt må kunna verkställas. Går allting väl, så torde invigningen komma att ske den 4 nästa november. Hyllning. I tidningen Kalmar skrifves den 15 dec.: För professor Borelius, som med denna termin afslutat sin lärareverksamhet härstädes, gåfvo skolstaten och presterskapet i går afton å Witts hotell en afskedrkollation. Tal höllos både på vers och prosa till den värderade kamraten, läraren och vetenskapsmannen. Ett album, innehållande fotografiporträtter af kamraterna vid elementarläroverket och kyrkan härstädes, ötverlemnades till hr B. såsom ett minne. Han afreser i nästa månad till Lund. Gåfva. Nämndemannen Jöns Andersson i Lisselbo, Möklinta socken och Westmanlands län;hvilken afled den 22 nov. hade af sin qvarlåtenskap anslagit 300 rdr att fördelas mellan församlingens skoloch fattigkassor. Orkan. Från Wisby skrifves den 14 dennes: De svära stormar som i år hemsökt vår ö öfverträffades alla i våldsamhet af den orkan, som rasade natten mellan förliden lördag och söndag. Också visade sig om morgonen åtskilliga haverier på ett och annat ställe. Det strandade skeppet Telegram slogs i bitar och hela inre och yttre hamnens stränder voro öfvertäckta med stycken af dess last. 5 telegrafstolpar afblåste, hvilket förorsakade ett kort uppehåll i korrespondensen, som dock snart afhjelptes. — De ofantliga stenblock, som skydda underhafskabeln närmast land, bortspolades som sand. — På vågbrytarens parapet syntes oerhörda så kallade kubikstenar från glacisn uppkastade af hafvet; att en massa med småsten följt med är naturligt. Vågbrytarens norra pier skadades betydligt. Gatorna voro öfversållade med nedblåsta takpannor, plank, etc. Eldsvådor 1 Göteborg börja nu åter följa tätt på hvarandra. Göteborgs-pösten för i går omtalar icke mindre än tre eldsvådor under måndagsdygnet, af hvilka dock lyckligtvis ingen var af svårare beskaffenhet. Vildt uppträde på Öland. Från norra delen af Öland skrefs den 10 dec: För några veckor sedan var det auktion hos en bonde i Gudesjö af Högby socken, då en hemmansegare Larsson i Wicksjö blef slagen och illa misshandlad. Larsson,som samma dag, auktionen försiggick, varit i Borgholm, och, som det berättats, der tagit sig ett ganska säkert rus, samt under vägen hem ännu mera förplägat sig, ankom slutligen till Högby, der han gsammanträffade med en af sina supbröder, till hvilken L., på af vännen framställd fråga, hvart L. ämnade sig, yttrat att resan var bestämd till auktionen i Gudesjö, der han skulle se hjerteblod rinna. Supkamraten anmodades att medfölja, hvilket skedde, (och nu bar det af i det starkaste galopp, och snart var målet för deras sträfvan hunnet. Hästarne insattes i ett tröskverksskjul. Nerkomne till auktionsgården, funno de dock auktionen vara slutad och folket skingradt. L., som något aflägsnade sig från reskamraten, fick sigte på en flicka, hvilken antastades och kurtis börjades, då bonden Petter N. kom och afbröt densamma, samt bad L. gå med sig in och ta en sup, till hvilken invit dock L. vägrade. Men då Petter var envis, lät L. öfvertala sig. Inkommen i förstugan, blef han genast öfverfallen, som han sjelf.säger, af Petter N. och en annan i Gudesjö boende Jacob S., och erhöll flera svåra knifhugg i hufvudet; ett af dem hade träffat ögat, som nu för alltid är beröfvat synförmågan. Ett af de utdelade knifbuggen, hvilket, om det träffat L:s hufvud, hvaråt det var riktadt, utan tvifvel blifvit dödande, träffade i stället dörrposten, och detta med sådan häftighet, att knifbladet gick af och lärer ännu qvarsitta i dörrposten. Bland de olika tillhyggen, som begagnades, uppgifves äfven en 8. k. klädkafvel, med hvilken L. trakterades till dess han sanslös och, som det tycktes död, nedföll. På bröstet har L. erhållit flere svåra slag, så att andedrägten nästan tilltäpptes, och hela karlen var för öfrigt mycket illa tilltygad. Då han slutligen, efter någorlunda återvunnen sans, blifvit hjelpt till sitt åkdon, hade ilskan och nidingsdådet sträckt sig äfven hit. Läderselarne voro borttagna, ja kanske sönderskurna, ty de ha ännu ej återfunnits. Läkare lärer anländt från Borgholm, men man tviflar likväl ännu, huruvida karlen kan blifva fullkomligtåterställd. Den stora explosionen i Oaks kolgrufvor. Om denna förut i telegram PA I Fr RET 1 Fa FE a Jr.