PES Utriker-Nyho: ÖSTERRIKE. Till en i Prag utkommande tidning telegraferas från Wien, att utrikesministern von Beust skall bafva för afsigt att föreslå makterna en allmän europeisk afväpning. Tidpnnkten för ett sådant förslag, huru önskansvärdt det nu än må vara, synes vara mindre väl vald. FRANKRIKE. I mexikanska frågan har åter kommit en knorra på tråden, skrifver man den 10 dennes från Paris. Man drager denna slutsats deraf, att befallningen till transportfartygen om att lätta ankar, hvilken den 6 väntades hvarje ögonblick, ännu icke inträffat. Med hänseende till Fransrikes ställning till Nord-Amerika råder för ögonblicket stor förvirrivg och det är, på grund af hvad vi förut meddelat, att befara, det ett ytterligare dröjsmål från Frankrikes sida icke skall förbättra saken. Den omständighet; att Förenta Staternas sändebud i Paris, Bigelow, icke blifvit inbjuden till festerna i Compicgne, tyckas antyda, att presidenten Johnsons noter icke mottagits med synnerlig tillfredsställelse. GREKLAND. — Garibaldistiske frjvilliges ankomst till Athen och grekiske officelares öppna deltagande i kriget på Kandia gifver detta krig en högre betydelse, än det skulle hafva erhållit, om de upproriske öfverlemnats helt och hållet åt sig sjelfve. Engelska ridningen Times anser, att det pu icke längre är ett krig mellan Kandia och dess beherrskare, utan ett krig mellan sultanen och konungen af Grekland — ett krig, som för längesedan skulle hafva varit öppet förklarat, om icke båda parterna hade fruktat för följderna af ett sådant steg. Samma tidning protesterar mot drömmarne om ett nytt grekiskt kejsardöme. Hvarje regerings första omsorg är att regera sig sjelfv, säger tidningen, men kbärutionan hafva grekerna under de sed naste årtiondena visat sig synnerligen svage. Konung Georg sänder 6000 man till grädsen för att hota turkarne, men på samma gång kan han icke beskydda en atheniensisk köpman mot röfvare.