Uti Loos Finmark; nemligen i den del deraf, som förut hört till Orsa socken och nu lyder under Gefleborgs län, ehuru dess skog äoon icke är från Dalarne afvittrad, lefver och bor än i dag en gammal man vid namn Olof Ersson, i Malungsheden utmed Woxna elf, nu bortåt sjutio år gammal. För omkring fyratio år sedan hade han med en björn ett vidunderligt äfventyr, hvars sanningsenlighet alla gamla män i trakten med en mun intygade. Gubben hade dessutom som vedermäle för sin bragd att uppvisa en stor förgyld silfvermatsked, gilven af Patriotiska sällskapet, och hade han derjemte af den storridderlige Konung Carl XIV Johan erhållit 75 rdr kontant. Händelsen, sådan gubben sjelf, nu mäkta giktbruten och illa halt, berättade mig den, hade tilldragit sig på följanda sätt: Mannen hade jemte en annan jägare holmat ett par björnar på förvintern och under midvintern företagit jagten på dem. Den era björnen blef snart anträffad och anskjuten, men icke till döds. Efter första dusten hvilade sig skyttarne och rådplägade en stund medan de laddade och rustade sig till ny fejd. Olof Ersson gjorde sig ej så brådt, men hans kamrat var mera bet på gröten och gaf sig promt af, så att den förre, som ej var fullt i ordning, blef litet efter. Snart hasade han dock i väg på sina skidor så fort han orkade. Spåren efter kamraten stodo inåt ett snår och dit gick Olof ) Ur Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift, som rekommenderas till allmänhetens och isynnerhet alla jagtvänners synnerliga åtanka, såsom både lärerik och;underhållande.