Dagens Nyheter – 7 december 1866, sida 2

Frisedelssystemet är ett mycket farligt system, men användes fortfarande i England, trots de dåliga resultater polisen vunnit derutaf. Systemet består, som bekant, deruti, att förbrytare, som blifvit dömde till deportation till kolonierna, erhålla en frisedel eller aticket of eavew; då de i några år uppfört sig väl. Denna frisedel berättigar dem att återvända till England, för att der börja ett annat, bättre lif. Naturligtvis stå de under sträng uppsigt af polisen; den minsta förbrytelse återför dem till straffkolonierna. Detta oaktadt är systemet mycket vådligt och blottställer i hög grad allmänhetens säkerhet. Det stora drag af humanitet, som genomgår hela engelska straffsystemet, förtjenar allt erkännande, men —— i frisedelssystemet har det gått för långt: Man tänke sig att detta system återför de farligaste förbrytare i menskliga samhällets krets och utsätter samhället för de största faror till dess en ny förbrytelse, ofta ett mord, eller åtminstone ett inbrott; för alltid befriar det från det farliga subjektet: Man borde ej tillåta sig humanitets-bxperimenter på bekostnad af och fara för andras lif och säkerhet; Frisedelssystemet är ett sådant experiment: Garottörerna; hvilka ännu göra Londons gator osäkra, — de äro ingen fabel och icke något påhitt af en upphetsad fantasi, utan en förfärlig verklighet, hvarpå ett i denna tidning för någon tid sedan intaget rättegångsreferat, bland annat, lemnar bevis: Inbrottstjufvarne (the crackmen) som under natten plötsligt visa sig i sängkamrarne i Londons hus med krusflors-masker för ansigtet och knifven i hand; gaturånare (street-robbers) hvilka flere gånger midt på ljusa dagen och på folkrika