Dagens Nyheter – 23 november 1866, sida 2

om aila möjliga ämnen, att tala angående sjelfva hufvudsaken. — En ledsam underrättelse, Talbot, en ledsam underrättelse. De irländårne blifva då aldrig nöjda — vilja ha allting som de icke kunna få — men min pligt kan jag naturligtvis icke glömma: — De regeringsåtgärder, ers majestät hittills vidtagit, äro lika många bevis på att..: — Ja, ja, jag vet — men har ännu något att tillägga. Denne unge adelsman, Redmond ONeil... — Ar en farlig person, ers majestät, och måste derföre ::: — Bah! visst inte — tro ej ett ord af den historien; afbröt honom konungen. Jag känner honom nog — håller honom för att vara en trogen och rättänkande yngling, hvilkens handlingar blifvit framställda i så ofördelaktig dager som möjligt af Graham. Dennes svåger, Plansible, är, efter hvad jag tror, icke heller så ointresserad i saken — skall väl emåningom komma underfund med huru ailt förhåller sig. — Om mni får den unge mannen i edert våld, så. behandla konom väl. Ni förstår mig? — Ers majestät hyser deltagande för honom och önskar. :; — Nej, jag önskar icke, inföll Georg den tredje i en ton, som vittnade om att han var missnöjd. Ni tager alldeles miste; Jag befaller att den dom, som möjligen kan varda af krigsrätten fälld öfver Redmond O Neil, icke må verkställas, förrän den blifvit af mig bekräftad. Och ni är mig ansvarig för att denna min befallning blir hörsammad.