Dagens Nyheter – 19 november 1866, sida 2

andra kammaren, rektor S: förutan. Pessutom: ansåg kapten U. att domsagan, som nästan uteslutande är bebodd sf jordbrukare, borde äfven ha en sådan till representant vid riksdagen -— af hvilket skäl han ytterligare framhöll baron Bonde. Rektor Siljeström blef derefter uppmanad att framställa sig som kandidat. Hr S. sade sig tveka att uppträda, sedan den föregående talaren framställt honom i en ofördelaktig dager. Men han ville dock efterkomma den uppmaning som gjorts honom — och han höll derefter ett glänsande föredrag rörande den konstitutionela utvecklingen, uppfostringsväsendet, försvarsväsendet, den financiela ställningen och tullfrågan. Han bekände sig vara anhängare af frihandelsåsigterna, men ansåg att alla stridigheter rörande tullfrågan borde hvila, enär andra frågor först fordrade lösning. Han gladde sig åt att smuggleriet vid våra kuster genom den nya tull-lagstiftningen aftagit och väl snart komme att alldeles upphöra; men han beklagade att ett smuggleri — fast mindre farligt än det förra, uppstått inuti landet, der man nemligen satt i system att insmuggla Allehanda protektionistiska ideer! Inom mötet uppstod sedan olika åsigter om, huruvida baron Bonde var valbar eller icke — och upplyste kapten U. att baron B. efter den 2 december verkligen kunde väljas, hvarjemte han uppmanade de närvarande att hvar i sin kommun verka för, att valen icke förr blifva utlysta, en uppmaning som dock möttes af ogillande, enär valdagen inom flera församlingar redan var utsatt. Ogillade besvär. Hr Sundvallssons besvär öfver det i Upsala försiggångna riksdagsmannavalet äro af högste domstolen ogillade; Värmeapparaten i nya riksdagshuset. Den 22 juni upplöstes den sednaste riksdagen; Sedan dess äro ännu icke 5 månader förflutna: Under den tiden har rikets ständers hus blifvit påbygdt, det bredvid liggande Hebbeska huset sikaså, och begge förenade, samt båda husen till sitt inre ombyggda och till stor del inredda. Kapten C. G. Hierta, som i egenskap af riksgäldsfullmäktig haft ledningen af arbetet,! tillkommer ock väsentligen hedern af att det gått så raskt undan. Rummen i det nya riksdagshuset skola uppvärmas, icke medelst kakelugnar, utan genom en för hela byggnaden gemensam värmeapparat. För att studera konstruktionen af värmeapparater för boningshus i fremmande länder hade regeringen beviljat ett reseanslag åt ingeniören Wiman, och han har efter fullbordad resa uppgjort ritningen till den kalorifer, som sedermera af våra utmärkta faktorister hrr J. C. G. Bolinder blifvit anbragt i riksdagshuset; Apparaten försöktes der i fredags och lördags, och både konstruktion och arbete visade sig fullkomligt lyckade, åtminstone så vidt man kan af ett par dagars profning bedöma resultatet. Vi skola försöka gifva våra läsare en föreställning om beskaffenheten af denna kalorifer; som är den första af sitt slag i Sverge. I en liten byggnad på gården är en ångpanna anbragt: HEldstaden till den har sin öppning i golfvets plan; der nedkastas veden; Oppningen är ej större än den å en vanlig; flat salskakelugn: i Från ångpannan ledes ångan genom rör under gårdens yta in i ett större rum uti bottenvåningen af rikets ständers hus, Derinne är anbragt ett vidlyftigt system af 5 tums gjutna Jernrör, genom hvilka ångan spelar så att den upphettar dem. Rören hafva en sammanräknad längd af omkring 1000 fot och bilda således en mycket stor yta, hvarifrån värme utstrålar. Denna värme upphettar den friska Inften som genom en öppning öfver dörren oupphörligt inströmmar: Sålunda blir rummet ett magasin för frisk, varm luft, oupphörligt omsatt och förnyad: För att hemta denna varma luft ur värmemagasinet är i en derifrån utgående trumma uti muren anbragt en fläkt; drifven af ångmaskin, hvilken fläkt suger den varma luften in i trummans öppning och sedan drifver den uppför en vertikal trumma genom husets våningar.