Dagens Nyheter – 16 november 1866, sida 2

hon märkvärdigt nog, genast fattat förtroende — kunde från sitt gömställe icke allenast höra hans ord utan äfven gifva akt på hvad han gjorde: Han tog fram en lång knif; och med tillhjelp af denna sökte han lyfta upp en golfsten: — Allt i sin ordning, sade han, när detta lyckats honom: Han nedkastade nu först en påse — att döma af klangen; måste denna ha innehållit guld — och derefter en liten brefpacka i den grop, som befann sig under stenen, sedan lade han denna tillbaka på dess plats. — 8:t Mary skall vaka öfver dem! utropade han med ett obehagligt skratt: Dessa gamla murar förråda inga hemligheter; min är åtminstone här i säkert förvar: Ehuru han uträttat hvad han skulle i tornrummet, stannade han dock qvar der en stund. Tydligen dröjde han; i afvaktan på att en viss tid skulle gå till ända: Omsider aflägsnade han sig till deras stora glädje, som bevitnat hans förehafvande:; Först sedan ljudet af hans steg bortdött vågade Ellen och hennes beskyddare gå fram från sitt gömställe. Den sednare hade under hela den tid, Shawn varit närvarande, stått orörlig framför den darrande flickan med en pistol i sin hand och ögonen oafvändt fästade på skurken; Utan att säga ett ord, lyftade han upp stenen och framtog de bref och papper som derunder voro förvarade; men den ofvan omnämnda; med guld fyllda påsen kastade han tillbaka i gropen med en min af det djupaste förakt: Kattys dotter betraktade honom uppmärksamt;