kunnande i trakten. Men hittills hade den höge embetsmannen vägrat följa denna uppmaning, emedan ingen uppenbar handling blifvit begången, som rättfärdigade ett dylikt förfarande, Herr Graham hoppades nu framkalla en sådan upprorisk handling genom att arrestera vår hjelte, hvilkens popularitet var honom väl bekant. — Det är att beklaga, mina herrar, sade han till svar på den artiga skål; som herr Collins, allmänna åklagaren, utbragt för honom, att de som i främsta rummet ha att vaka öfver ordningen här på orten, icke äro så insigtsfulla, så : :. — Hör, hör! ropade stadsbokhållaren, som tagit sig något för mycket till bästa. — Så insigtsfulla, så skarpsinniga, fortfor talaren, som staden Galways herrar embetsmän. Borgmästaren; hvilken förut varit advokat, och hette Quirk, gjorde en min; som antydde att han ansåg detta loftal företrädesvis gälla honom. — De skulle eljest icke visa så mycken svaghet, så mycken obeslutsamhet, som de nu göra, tillade öfversten, utan tydligen inse den stora faran af att se genom fingrarne med förrädarne: Upprorets hufvudman, Redmond ONeil, har återkommit. — Hvilkendera frågade herr Collins, fadren eller sonen? — Fadren, genmälde herr Graham; som vid denna fråga intagits af häpnad, har sedan många år tillbaka legat begrafven i ett främmande land; jag talar om sonen: Juristen smålog; han visste mycket väl af hvad orsak vår hjeltes återkomst var öfversten så misshaglig: