Dagens Nyheter – 13 november 1866, sida 2

Article Image
Nyhergssund, hvarifrån redan finnes en fill 9 mils väg bort till Elvaruns jernvägsstation. Den nya vägen blefve då på svenska sidan 11 till 12 mil och på den norska något öfver 3 svenska mil. På den norska sidan erfordras en kostnad af 37,600 rdr svenskt, som redan beviljats af stortinget; Sverge drabbar den vida längre och svårare vägen med vid pass !; million, om hvars anvisande konungens befa!lningshafvande i Falun lär begära kunglig framställning till nästa riksåag. Dalarnes landshöfding De Marå har icke inskränkt sig till lifliga välönskningar för sakens framgång, utan har, för att underlätta öfverenskommelserna, under sistlidne sommar i sällskap med den svenske undersökningsförrättaren gjort resor både till Hedemarkens stiftsamtman och till Kristiania. Festlig tillställning, På föranledande af lärarne vid Gefle elementarläroverk hade i förening med dem ett stort antal af stadens och ortens invånare sistlidne onsdag inbjudit rektorn och ridd. Selggren, med anledning af hans nyligen inträffade afgång från sin befattning som rektor och lärare vid läroverket, till en festlig middagsmåltid uti rådbusets stora sal. Hedersgästens skål föreslogs af landsböfdingen Asker, hvilken med glänsande vältalighet tolkade de förtjenster, dem rektor Selggren under en mer än trettiofemårig verksamhet inom läroverket ådagalagt, och i varma och värdiga ordalag till honom uttalade ungdomens och dess målsmäns, kommunens och stadens tacksamhet och förbindelse. Efter måltidens slut öfverlemnades till hr 8. ett prydligt album, innehållande fotografiporträtter af stiftets eforus och läroverkets nuvarande och närmast föregående inspector, samt af alla de lärare hvilka nu vid läroverket tjenstgöra. Nytt fartyg. I torsdags, kl. omkr. 4 på e. m gick lyckligt af stapeln från Södra varfvet i Gefle ett af skeppsbyggmästaren Brodin byggdt och honom tillhörigt skonertskepp. Fartyget, som erhöll namnet Freyac, gick nära fullriggadt af stapeln och lärer vara byggdt för fraktfart å La Platafloden och andra grundare sydamerikanska farvatten. Fartygat kommer att föras af kapt. Herman Wahlman Mordet 1 Hörby. Om det i gårdagsnumret omnämnda mordet i Mörby i Skåne meddelas i Malmö Snällpost följande närmare underrättelser: Aftonen den 1 november anmälte åboen Nils Andersson i Timan hos kronolänsman Krook i Hörby att husmannen Ola Jönsson den 31 okt. på e. m. anträffats död i sitt hemvist samt att liket bar tydliga spår efter tillfogadt yttre våld, så att anledning var att befara att ett mord var begånget. Med zanledning deraf inställde sig kronolänsman Krook jemte provincialläkaren doktor Eneroth följande dag uti den aflidnes bostad för att härom hålla undersökning samt för anställande af rätts-medicinsk besigtning och Jiköppning å den aflidne. Vid frumkomsten befunnos dörrarne till huset igenlästa och, då nycklarne ej kunde tillrättaskaffas, blefvo dörrarna uppbrutne. I huset var ingångsdörren till stugan straxt nedom å densamma befintliga trädklinkan nedsuddlad af blod och som det tycktes voro der märken efter en blodig hand. TI stugan påträffades liket, naket samt synbarligen kastadt framstupa i sängen med ansigtet nedåt och fötterna mot hufvudgärden samt ena armen, hängande utom sängkanten. Vid besigtning å liket befanns, att detsamma. hade i hufvudet flera större och mindre stötta eller slagna sår, i halsgropen en större blodutådring, eller, som det tycktes, märke efter en hårdare tryckning och omkring halsen ett starkt linneband, tvenne gånger hårdt åtdraget och knutet i nacken. Vid likets upptagning syntes under hufvudet en mängd stelnad blod och i öfrigt voro hufvud och kropp å åtskilliga ställen nedsuddlade af blod. Under bordet i stugan påträffades den aflidnes skjorta, sönderrifven och nedsölad af blod, hvarjemte å åtskilliga ställen af golfvet funnos större blodfläckar och en i stugan befintlig kullstjelpt, trefotad, rund trästol, hvars ena ben var lösryckt, befanns starkt blodfläckad och å densamma flera hårstrån fastklibbade. Närbeende tillstädeskomne grannar upplyste, att Ola Jönsson i lifstiden varit en nykter, stilla, sträfsam och ytterst sparsam man, och under sednare tiden lefvat i ensamhet, utan att besöka eller emottaga besök af andra. Såväl natt som dag hade han alltid haft dörren stängd, så att, om någon besökte honom, fick man knacka på dörren och tillkännagifva sitt namn innan man fick komma in. Ola Jönsson, som var egare till hus med 20 tunnland jord ansågs som en förmögen man. Ingen kan dock upplysa om han nu innehaft penningar eller uppgifva beskaffenheten af den lösegendom, han vid dödstillfället innehade, med undantag af hans fickur. Om detta lemnade drängen Jöns Olsson från Månsköp, som förut varit egare till detsamma, den upplysning, att det var at messing med dubbelbotten och messingskapsel, försedt med förvridare, grepen rund och at silfver; å taflan fanns sekundvisare och var taflan försedd med romerska siffror, deraf den ena var rifven och något otydlig. Åboen Nils Hansson i Kilhult och torparen Jöns Nilsson i Timan berättade, att de den 1 november mellan ett och två eft. m. blifvit af den aflidnes brorson ynglingen Ola Andersson, som besökt sin farbror i ändamål att af honom såsom sin förmyndare erhålla något penningar, underrättade om tilldragelsen. De hade då genast begitvit sig till Ola Jönssons bostad, funnit dörrarne stängda samt genom fönstret sett honom i sådan ställning, som här ofvan beskrifvits. De hade då öppnat dörren till fähuset och der funnit Ola Jönssons trenne kor så medtagna af törst och hunger att dessa med möda kunde resa sig eller gå. Från fähuset hade de gått in i den aflidnes stuga, men der ej vidrört något, utan återgått tillDedra TN I ör jäa 2 Fen Fr EPA RE KE

13 november 1866, sida 2

Thumbnail