Hvarjehanda Nyheter. Esa äkta man. O! hvilken ljuf och prisvärd lott Att vara gifter karl! Man mår så innerligen godt, Som make ocb som far. Trankil och treflig, frisk och mätt, Man mojar sig på tusen sätt; Ja, det är nöjets efterrätt Att vara äkta man! I ungkarlslifvets frihetsland Finns der ej slafveri? Att vara fri från alla band, Är det att vara fri? Nej, fri är den, som älska kan, Och fri är den, som kärlek vann; Men aldra friast är minsann En lycklig äkta man. Se bara på, hur nyter jag Med lilla gumman går Och småler, lik en sommardag, Vid sidan af min vår; Med ryggen krökt, jag kysser sen Den alltför söta toff:len: Jag vet nog, den behöfves den För alla äkta män! En knapp går lös — med permission! Från permissionerna, En bandstump vill mot all reson Till högre zonerna; Då vet du knappt ett jota af, Förrn knavpen åter blifvit slaf Och stumpen gömt sig i sin graf, Du trefne, äkta man! Till nobis har man ingen lust, Det är en gifven sak, Man pressar hellre drufvans must Inunder eget tak. En kund kan komma eller två: Min skatt! sätt vattenkokarn på! — Åh! det är redan gjordt. Se så! Var lugn, min kära man. Sen glammas i förtrolig rund Och gumman glammar med, Och qvällen flyger, som en stund, I nattens armar ned, Och bålen töms och vännen far, Men bästa vännen stannar qvar Och frågar tyst om hon ej har En lycklig äkta man. En morgonpipa och en kyss, Derhos en kaffekopp, Mig väckte från min slummer nyss Till denna visa opp. Och derför sjunger jag så här: Visst är det roligt vara kär, Men aldra roligast dock är Att var äkta man! Pn stadsfiskal dömd att halshugga en hund. Hudiksvalls rådhusrätt har, på yrkande af stadsfiskalen derstädes C. 0 Kindborg, genom utslag d. 13 sistlidne augusti, dömt bagaren Frans Oscar Dahlbom för. det han icke hållit sin hund, vid namn Bran, häktad, att böta 25 rdr, och derjemte dömt Bran, för det han befriats från fängslet vid bundkojan, att i ena bot mista lifvet, om hvilken afrättning Kindborg ålades att föranstalta. Öfver detta utslag har Dahlbom, men, förunderligt nog, icke Bran, besvärat sig hos hofrätten och yrkat, att, då Bran, sedan han kom på fri fot, ingen skada förorsakat, Dahlbom må frikännas från honom ådömde böter och dessutom Bran erhålla nåd samt varda från allt ansvar frikänd. Dahlbom begär att hofrätten åtminstone må befria Bran från dödsstraffet, och öfverlemnar åt hofrättens rättvisa pröfning att bestämma straffet, derest Bran gjort sig skyldig till något. Dessa besvär har hofrätten den 12 sistlidne sept. utställt till kommunikation. I handlingarne finnes icke omförmäldt om Bran är hundens föreller tillnamn ej heller huru gammal han är. Han har således undansluppit att likt andra fångar afgifva berättelse om sitt förflutna lif. . Kanhända Bran är öfvermage eller icke fyllda 15 år; och vore så fallet, hade han ju bort agas af sina föräldrar eller af sin målsman med rig. Få nu se om hofrätten upptar besvären med afseende på Bran till pröfning, då denne icke, hvarken sjelf eller genom ombud, besvärat sig. Hade besvär af honom anförts, hade fullmakten bort vara försedd med Brans tasstämpel.. Skulle besvären icke upptagas till pröfning lärer Bran eller hans målsman ämna gå in till K. M:t med nådeansökan. Bran får väl i värsta fall åtnöja sig med några månaders fängelse.